S

Se Kizji och sedan dö!

Det här är sannolikt det som skulle kunna bli slutpunkten i ett långt sökande efter skönheten. Tidigare såg många Paris som en sådan slutpunkt. Det var den sovjetiske författaren Ilja Ehrenburg som myntade uttrycket ”Se Paris och sedan dö”, det vill säga att det inte finns något skönare att se än Paris. Men Ehrenburg besökte aldrig Kizji. I så fall hade han nog myntat ett annat uttryck…

Arkitekturmuseet ligger på ön Kizji i Onegasjön i republiken Karelen. Anläggningen finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista i Ryssland. Den uppfördes 1714. Förfäderna till dagens invånare på Kizji var folket i Novgorod. För ett årtusende sedan började utvandrare från Novgorod bosätta sig i dessa nordliga, hårda trakter, där de försörjde sig på fiske, spannmålsodling och boskapsuppfödning. På 1400-talet uppgick området med Kizji i det moskovitiska furstendömet och omnämns för första gången i krönikorna som Kizjskij pogost, som var en ansamling byar.

Kizji är en liten ö, täckt av ett lager kolschiffer. Denna ”svartjord på Kizji”, ”norrländska antracit” eller shungit, drog till sig hantverkare. ”Ormstenen” användes till att måla artilleripjäser och för att behandla sjukdomar. Det ansågs att den återgav människan hennes ungdom. Under förra hälften av 1600-talet grundades den första fabriken i området bortom Onega. Bruket startades av köpmannen Semjon Gavrilov från Novgorod. Mot slutet av 1600-talet fanns det fem mindre gjutjärn- och järnbruk i byarna Kizji och Sjunga.

Bosättningen hade också kunnat bli beryktad på grund av sina knivar. De unika knivarna från Kizji, som praktiskt taget aldrig rostade eller blev slöa, sålde som smör på marknaden i Tichvin. Men de lokala bönderna var avoga alla försök till industriell tillverkning. Det gick så lång att de gjorde uppror. I stället blev det två kyrkor och ett klocktorn byggda i trä som kom att göra en av de 1369 öarna i Onega berömd.

Där finns Kristi Förklaringskyrkan. Uppförd för tre århundraden sedan. En för oss okänd mästare timrade en kyrka med 22 kupoler på platsen där en annan äldre kyrka en gång stått, före det att den brunnit ner efter ett blixtnedslag. Legenden berättar att det inte finns en enda spik i den 37 meter höga byggnaden. Men trots att timmerkyrkan är byggd enligt de ryska timmermännens kanon förekommer det trots allt spik i byggnaden, uppe i kupolerna. De 22 kupolerna reser sig 38 meter över marken och speglar sig i Onegas vatten.

Foto: Matthias Kabel (CC-BY-SA-2.5).

Ytterligare en mycket gammal kyrka på ön, Jungfru Maria Beskydd, utgör ett eko av Kizjis största sevärdhet. De utsökta och eleganta proportionerna och kupolerna med sina genombrutna kronor kompletterar den storslagna Kristi Förklaringskyrkan.

Ett arkitektoniskt eko av kyrkorna återfinns i en tredje byggnad, nämligen det toppiga klocktornet. Byggnaden ändrades på 1800-talet, ”på grund av dess ålder”. I 60 år stod klocktornet tyst. Från 1929 var det förbjudet med klockringning. Först 1989 kunde alla 12 klockorna ljuda igen, nio gamla och tre nygjutna.

Kyrkan Jungfrun Maria Beskydd liksom kompletterar Kristi Förklaringskyrkan, upprepar den som ett säreget arkitektoniskt eko.

Som arkitektoniskt minnesmärke kom Kizji att uppmärksammas av specialister vid mitten av 1800-talet. Kizji är idag ett utomhusmuseum. 68 byggnader från hela Karelen har samlats i Kizji. Bland annat finns här en av Rysslands allra äldsta träkyrkor, Lazarus Uppståndelsekyrka från 1500-talet. Kizji blev museum 1966, och senare även en utomhusskola. Från maj till september kommer skolelever och studenter till ön för att studera etnografi.

Den centrala byggnaden i utställningen på Kizji är kyrkan Jungfrun Maria Beskydd, som är ett storartat minnesmärke över rysk träarkitektur, uppförd av för oss namnlösa byggherrar vid slutet av 1600-talet. Kyrkobygget slutfördes dock år 1764, då fick byggnaden sitt slutliga utseende som vi kan beundra idag. Den tillkom ett halvsekel senare än öns huvudkyrka, Kristi Förklaringskyrkan. För att den nya kyrkan helt skulle motsvara huvudkyrkan, inte kontrastera mot dess prakt men samtidigt inte heller framstå som blek mot bakgrund av den, bestämde sig byggarna för att göra ett ”eko” av den. Kyrkan Jungfrun Maria Beskydd liksom kompletterar Kristi Förklaringskyrkan, upprepar den som ett säreget arkitektoniskt eko.

Enligt sägnen skulle tsar Peter den förste ha varit den arkitekt som ritade kyrkans planlösning. Han ska ha seglat förbi ön, sett det fällda timret, och när han fick höra om det påbörjade bygget ska han ha beordrat: ”Må det så bli”. En annan legend berättar om mästaren Nestor som när han timrat sin kyrka kastade sin timmermansyxa i vattnet med orden ”Aldrig ska något liknande få finnas”.

Av Natalya Sidorova

CategoriesReportage