I Kiruna fanns inget alternativ. Hela centrum och en tredjedel av stadens invånare måste flytta när sprickorna orsakade av järnmalmsgruvan kom allt närmare. Men denna nödvändighet gav också en möjlighet att skapa en stad mer anpassad till dagens behov. Nu har Kirunas nya centrum öppnat.
Ett runt kommunhus, ett högt vitt hotellkomplex vars ena sida ser ut som en brant fjällsluttning. Däremellan det nya kulturhuset Aurora, mörkt med stora glasytor. Nog sticker det centrala torget i Kirunas nya centrum ut jämfört med de flesta andra städer.
Bakom torget ligger handel och bostäder. Det gamla centrum bredde ut sig över en ganska stor yta. Här är det tätt mellan de höga husen. Butikerna ligger i gallerior, vilket har uppenbara fördelar i ett klimat som kan vara kärvt under en stor del av året.
Ännu är flytten långt ifrån avslutad. Nära centrum växer en ny gymnasieskola och simhall fram. Ett nytt sjukhus och fler bostäder ska byggas och om några år ska hela den stora träkyrkan flyttas till området.
Kirunaborna har varit delaktiga i processen när den nya centrumbebyggelsen har planerats.
-Inför stadsomvandlingen fick Kirunaborna chansen att säga vad de uppskattade med Kiruna. Det visade sig att tillgången till naturen och stadens kulturhistoria var viktig. Man ville också se mötesplatser och funktionsblandning i det nya centrum. Vi har försökt bygga utifrån detta – en tät stadsstruktur med torgen i mitten. Det är aldrig mer än två till tre kvarter till närmaste grönområde, berättar kommunens planchef Nina Eliasson.
Kirunabornas önskan att slå vakt om kulturhistorien har också varit en bärande tanke i stadsomvandlingen. Ett antal äldre byggnader har redan flyttats. Fler är på väg. Det flerfaldigt prisbelönta gamla stadshuset gick inte att flytta, men klocktornet fick följa med och placerades på torget bredvid det nya stadshuset.
Det nya centrum som håller på att växa fram är resultatet av en lång process. 2004 kom det omtumlande beskedet från LKAB att en stor del av staden måste flyttas om gruvan skulle kunna leva vidare. Malmkroppen lutar in mot staden och i takt med att brytningen fortsätter på allt större djup bildas sprickor i marken som inom några årtionden skulle de börja påverka bebyggelsen i centrum. Det krävdes en lång process för att bestämma i vilken riktning staden skulle flyttas. Det fanns för- och nackdelar med både det västliga alternativet vid Luossavaara och det östliga alternativet.
-Placeringen vid Luossavaara var länge förstahandsalternativet, men då fanns risken att staden skulle klyvas om gruvan fortsatte in under staden. En nackdel med den nuvarande placeringen är att det inte finns så mycket mark för fortsatt expansion, säger Kirunas dåvarande centerpartistiska kommunalråd Gunnar Selberg.
Först på plats var det nya kommunhuset och sedan har allt mer av centrum vuxit fram under de senaste åren. De första dagarna i september var det dags för invigning i stor stil. Tusentals Kirunabor hade sökt sig till centrum för att titta på allt det nya. De positiva omdömena dominerade.
-Jag tycker det verkar bra. Det nya centrum blir mer samlat än det gamla, säger turistföretagaren Mats Pettersson.
-Jag har flyttat till nya centrum efter att bott i en fin lägenhet i det gamla centrum i 20 års tid. Det är jättefint att bo här. Det är en byggarbetsplats så på balkongen får man sitta med hörselkåpor, men inne i lägenheten är det jättefint. Jag trodde länge att jag ville bo i ett av de gamla husen, men jag ändrade mig, säger Birgitta Dahlberg, som jobbar i en av butikerna i centrum.
Det går att se möjliga miljövinster med Kirunas nya centrum. Att så mycket av både bostäder och service samlats på en liten yta gör att behovet av att använda bil i vardagen kommer att minska för en betydande del av befolkningen. Det är betydelsefullt i en stad där det finns drygt 600 bilar per tusen invånare, långt mer än genomsnittet i landet.
I samband med stadsomvandlingen ställs också uppvärmningen om. Hittills är det sopförbränning som har värmt vattnet i fjärrvärmenätet. Det kommer att förändras inom en nära framtid.
-I ett första skede från 2024 kommer 70-80 procent av fjärrvärmen att komma från spillvärme från LKAB. 20-30 procent klarar vi med biobränsle. Men de framtidsplaner som LKAB har innebär att det kommer att finnas enormt mycket mer spillvärme, säger Lars Fjordell, VD för Tekniska verken.
På flera håll diskuteras möjligheten att bygga växthus och fiskodlingar för att ta tillvara spillvärmen från stora industrier. Risken är att det kan bli för många satsningar av det slaget, menar Fjordell.
-Vi vill arbeta med forskning och utveckling för att hitta nya användningsområden för spillvärmen. En möjlighet är att använda den för att smälta snö. Vi vet att det kommer att vara ganska trångt för snöröjningen i det nya centrum. Då kan ett alternativ vara att använda den lågvärdiga värmen för att smälta en del av snön.
Att bygga ett helt nytt centrum för en stad öppnar fantastiska möjligheter att skapa miljöer som både är trivsamma och har fördelar ur miljösynpunkt, men kommunalrådet betonar att den omvandling som Kiruna gått igenom också har ett pris.
-Det finns problem med en stadsflytt som påverkar människorna i staden. Därför är det viktigt att säga att kirunaborna har fått betala ett pris för stadsflytten. Det är inte alla som är glada idag, konstaterar Gunnar Selberg.
Av Arne Müller