”The most environmentally friendly passengership in the world” (världens mest miljövänliga passagerarfartyg), står det i stora bokstäver på Aurora Botnia sida. Ett djärvt påstående, men en rundvandring på båten visar att väldigt mycket har gjorts för att minimera fartygets klimatpåverkan.
Min bild av maskinrummen på fartyg bygger på det jag har sett i filmer. Där brukar bullret från motorerna vara öronbedövande, det är smutsigt och belysningen är svag. Det är något helt annat som möter oss när vi kommer in i maskinrummet på Aurora Botnia. Det är ljust, rent och ljudnivån är inte värre än att det går att samtala. För övrigt är det inte detta som i första hand är arbetsplatsen för maskinchefen Mats-Peter Långkvist och hans kollegor. Det mesta av arbetet görs framför dataskärmar i ett kontrollrum.
Det går inte miste på Mats-Peters stolthet över sin arbetsplats, för här finns mycket att visa som skiljer sig från ett konventionellt fartyg. För det första är det bränslet inte olja utan gas. På vår rundvandring passerar vi en av de stora tankar som innehåller den flytande gasen nedkyld till -160 grader.
-För närvarande kör vi med LNG, men i framtiden vill vi köra med biogas för att minska utsläppen ytterligare. Problemet är än så länge tillgången till biogas. Det finns en stor biogasanläggning i Österbotten. Vi skulle behöva hela deras produktion för att kunna driva båten.
Men även om fartyget fortfarande körs med ett fossilt bränsle så är utsläppen mycket lägre än för konventionella fartyg. Wasaline kan inte ge en exakt siffra ännu, men marknadschefen Catarina Fant säger att det handlar om mer än halvering av utsläppen.
Det är många detaljer som bidrar till energieffektiviteten. Det är inte traditionella propellrar som driver båten framåt utan två azipodar, d v s propellrar fästa i en upphängning som gör att de går att vrida 360 grader. Det betyder också att fartyget inte har ett roder. Bakom en dörr döljer sig ett mindre rum fyllt av batterier.
-Det här räcker till ganska många Teslor, konstaterar Mats-Peter.
Han har helt rätt. 6 000 kilowattimmars batterikapacitet motsvarar 60 stora eldrivna personbilar. Men det finns en poäng med att komplettera gasdriften med batterier.
-Batterierna gör att vi kan köra maskinen optimalt, på 90 procent av kapaciteten. Batterierna tar hand om topparna i belastning och vi använder dem också när vi går in i hamn.
Det alstras mycket värme från motorerna. Avgaserna från motorerna är riktigt heta, men även själva motorn avger värme. På en skärm i kontrollrummet går det att se temperaturer och flöden av varmluft. Allt tas om hand för att värma upp de utrymmen där passagerarna vistas.
-Varmvatten, uppvärmning av hotelldelen och även bildäcket värms med hjälp av spillvärme. Just nu klarar vi hela uppvärmningen på detta sätt. När det är riktigt kallt i januari är det förstås en annan sak.
Men det gäller naturligtvis att inte använda mer energi än nödvändigt. I de utrymmen där ingen vistas sänks temperaturen automatiskt och belysningen släcks.
-Om det är få passagerare under lågsäsong kan vi också dela av restaurangen, så att vi inte behöver värma upp hela utrymmet, säger Mats-Peter när vi passerar igenom den generöst tilltagna restaurangdelen.
Det är snart dags för Aurora Botnias avgång mot Vasa, så vi tackar Mats-Peter för rundvandringen och går tillbaka genom den inglasade rampen som förbinder avgångshallen och fartyget. Nedanför oss är en långtradare precis på väg att köra ombord på fartyget. Kanske är det detta som är den allra största miljövinsten. Att landvägen ta sig mellan Umeå och Vasa är en resa på 835 kilometer.
