I Töre, 25 kilometer väster om Kalix, knyts E4 och E10 samman. På en bensinmack möter också länge allenarådande dieseldrivna transportmedel vad som ofta beskrivs som framtidens svar på hållbart resande och koldioxidfria transporter: eldrivna fordon.
Här har Tesla rest åtta elbilsladdstolpar på nylagd asfalt. Och Töre är en bit i ett större pussel som föreställer ett världsomspännande försök att elektrifiera planeten och minska människans koldioxidfotavtryck. Tesla har upprättat 2 000 laddstationer och 18 000 laddpunkter i totalt 40 länder, varav ett 40-tal i Sverige. Regeringens elektrifieringskommission ringar tillsammans med 252 aktörer, däribland energibolag och näringsliv, in 17 konkreta åtaganden som särskilt nödvändiga i transportselektrifieringen med fokus på logistik, laddinfrastruktur och förnybar energidistribution.
Det är en del i arbetet med att förvandla Sverige till planetens första fossilfria välfärdsland. Och det är på regional nivå som skillnader kan göras, på riktigt, menar infrastrukturminister Thomas Eneroth:
– På godssidan står de tunga transporterna för utsläppen. Tre fjärdedelar av godstransporterna sker inom ett län. Där finns möjligheterna, de lågt hängande frukterna, sade ministern i samband med lanseringen av elektrifieringskommissionen.
Med elektrifieringsvågen höjs även elanvändningen, vilket ökar energikapacitetskraven. Och i norra Sverige är det elektrifieringen av industrin, ökade transporter och satsningen på datacentra väntas stå för merparten av tillkommande elanvändning, enligt en rapport från Energimyndigheten publicerad 2020:
”Transportsektorn står inför ett paradigmskifte i samband med en stundande elektrifiering. Elektrifieringen av transportsektorn kan potentiell få stor påverkan på kraftsystemet. Sveriges elanvändning kan på sikt, om större delen av transportsektorn elektrifieras komma att öka med 10–15 procent vilket motsvarar 15–23 TWh.”
Elektrifieringen av transporter och uppradade laddstolpar med Teslas logotyp på en mack i Töre väcker intressanta frågor till liv i samtal med lokalbor. Vilka är tänkta att ladda sina elbilar vid macken? Turister, menar lokalbor. Få lokalbor kör elbilar, avstånden anses för långa för att våga förlita sig på det dieselfria fordonsalternativet. Lägg därtill det arktiska vinterklimatet.
– Vad landsbygden behöver är inte laddstolpar, det är jobb, säger en lokalbo i Töre.
Klas Lundström, text
Erik Abel, foto
Laddstolpen i Murmansk
För några år sen skänkte en miljöorganisation den första laddstationen för elbilar till kommunen. Den installerades vid ett av stadens hotell, och där kan vem som så önskar fortfarande ladda sin elbil helt gratis.
Andrej Milochin, vd för hotell Park Inn Polyarnye Zori, sysslar inte bara med hotellverksamhet utan försöker också utveckla grön teknologi i Murmansk. När den internationella miljöorganisationen Bellona 17 beslöt sig för att skänka den första laddstationen till kommunen förklarade de lokala myndigheterna att de inte kunde ta upp den i sin balansräkning. För att bidra till införandet av ny teknologi i Murmansk gick hotell Park Inn Polyarnye Zori med på att installera laddstationen på sin mark, samt att betala för underhåll av stationen och för elen.
– Kommunen sa, att man inte kan syssla med sådana saker, det blir för mycket bekymmer; man måste hitta en bra plats, den ska bevakas, och så vidare, berättar Milochin. – Då föddes idén att vi skulle placera laddstationen hos oss. Om det skulle ha gjorts för våra pengar så hade vi för vårt liv inte gått med på det, och vi skulle aldrig ha köpt den. Med installation gick den lös på 1 miljon rubel! Vi bekostade några obetydliga saker, plus att vi åtog oss att ladda elbilar gratis under två år. Den tiden har löpt ur för länge sen, men vi gör det fortfarande.
Under de fyra år som gått sen den öppnades är det tiotals bilar som använt laddstationen, oftast har det varit turister från Norge och Finland och personer ur olika organisationer. Även gäster från Nederländerna, Belarus och Moskva har laddat sina bilar här vid hotellet. I Murmansk är antalet elbilar fortfarande obetydligt; på senare år har det bara funnits en Tesla i staden.
– Första året såg man inte någon vid laddstationen, men så fick folk veta om oss. En gång fick vi först brev, och sen ringde turister från Österrike, som hade lagt upp en rutt Norge – Sverige – Finland och sen tillbaka till Europa. De bestämde sig särskilt för att även köra in i Ryssland och ville försäkra sig om att de inte skulle bli stående utan möjlighet att ladda. De fick information om vår laddstation via en karta över laddstationer, som ägare av elbilar alltid använder när de planerar sina resor.
Men den mest intressanta historien som hotelldirektören berättar inträffade i mars förra året med några belarusiska turister, som hade tagit sig ända till Kolahalvön under stora äventyrligheter. Killarna hade köpt sig en elbil på en bilsalong i Moskva och gjorde sen en film om sin resa. I norra Karelen hittade de inget ställe där de kunde ladda och blev stående på vägen. Elbilen fick sen bogseras fram till Kandalaksja. Sen de laddat igen i Murmansk tog sig vännerna ända till den yttersta punkten på halvön, en ort som heter Teriberka, som blivit mycket populär sen regissören Andrej Zvjagintsev 2014 spelat in sin film Leviatan på platsen.
Vad det kostar att underhålla laddstationen, med snöröjning på vintern och elkostnader, berättade aldrig Andrej Milochin. Han försäkrar att kostnaderna är små, och de är svåra att identifiera bland andra kostnader.
– Vi har vissa smärre kostnader, men det skulle vara mer besvär att beordra ekonomichefen och finansavdelningen att ta fram dem. I stort sett är vi nöjda med att vi satt upp laddstationen här hos oss, och vi hoppas att antalet elbilar kommer att öka såväl utomlands som i Ryssland. Tack vare det kan vi få extra tillströmning av gäster.
