{"id":917,"date":"2022-06-23T10:38:38","date_gmt":"2022-06-23T08:38:38","guid":{"rendered":""},"modified":"2022-06-23T15:39:23","modified_gmt":"2022-06-23T13:39:23","slug":"solutions-for-living-small","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/2022\/06\/23\/solutions-for-living-small\/","title":{"rendered":"\u201cInnan jag d\u00f6r ska jag l\u00e4ra mig skoltsamiska\u201d"},"content":{"rendered":"\n<p><strong>I Venke T\u00f6rm\u00e4nen och Hanna Maria Kiprianoffs familj pratade man inte om deras samiska bakgrund. Idag&nbsp; s\u00f6ker de efter sina r\u00f6tter i ett spr\u00e5k som endast talas av 500 personer.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Skoltsamernas traditionella omr\u00e5de ligger i tre l\u00e4nder. I \u00e5rhundraden har deras spr\u00e5k pratats p\u00e5 Kolahalv\u00f6n, i norra Finland och i Nordnorge. Trots detta \u00e4r det idag f\u00e5 som k\u00e4nner till den skoltsamiska kulturen och dess spr\u00e5k.&nbsp;&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 N\u00e4r jag var 16 och gick i gymnasiet stod det bara tv\u00e5 meningar om samer. Det stod att p\u00e5 vintern reser de med renar och p\u00e5 sommaren anv\u00e4nder de b\u00e5tar, s\u00e4ger Venke T\u00f6rm\u00e4nen.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" width=\"1024\" height=\"680\" src=\"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/hanna-1024x680.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-2674\" srcset=\"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/hanna-1024x680.jpg 1024w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/hanna-300x199.jpg 300w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/hanna-768x510.jpg 768w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/hanna-1536x1020.jpg 1536w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/hanna-2048x1360.jpg 2048w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/hanna-450x299.jpg 450w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/hanna-1204x800.jpg 1204w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/hanna-1360x903.jpg 1360w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/hanna-800x531.jpg 800w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/hanna-2000x1328.jpg 2000w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"is-style-default\">Hon \u00e4r uppvuxen i Norge och identifierar sig som skoltsame. S\u00e5 har det inte alltid varit. Decennier av f\u00f6rbud mot det skoltsamiska spr\u00e5ket och stigmatisering av kulturen har satt sina sp\u00e5r. I hennes familj pratade ingen om familjens samiska bakgrund. F\u00f6rst som vuxen f\u00f6rstod hon att hon hade skoltsamiska r\u00f6tter.&nbsp; Hennes familj stammar fr\u00e5n omr\u00e5det kring Petsamo i dagens Ryssland. Under forts\u00e4ttningskriget 1944 f\u00f6rlorade Finland Petsamo till Sovjet. I samband med detta evakuerades den skoltsamiska befolkningen till finska Sevettij\u00e4rvi. Vissa, d\u00e4ribland Venke T\u00f6rm\u00e4nens familj, valde senare att flytta \u00f6ver gr\u00e4nsen till Norge. I samband med det slutade m\u00e5nga att prata sitt modersm\u00e5l till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r norska eller finska. Detta har lett till att det idag \u00e4r v\u00e4ldigt f\u00e5 som pratar skoltsamiska i Norge. N\u00e5gra exakta uppgifter om hur m\u00e5nga bosatta i Norge som talar spr\u00e5ket finns inte. Men uppskattningar g\u00f6r g\u00e4llande att det r\u00f6r sig om en handfull..<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Tyv\u00e4rr har jag inte f\u00e5tt l\u00e4ra mig spr\u00e5ket, s\u00e4ger Venke T\u00f6rm\u00e4nen.<\/p>\n\n\n\n<p>Det g\u00f6r d\u00e4remot hennes v\u00e4n Hanna Maaria Kiprianoff. Hon \u00e4r fr\u00e5n Sevettij\u00e4rvi p\u00e5 den finska sidan gr\u00e4nsen. \u00c4ven i hennes familj var deras samiska r\u00f6tter n\u00e5got man og\u00e4rna pratade om.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Min pappa sa att det inte var bra att s\u00e4ga att vi var fr\u00e5n norr f\u00f6r d\u00e5 kunde folk tro att vi var samer. Jag brukade \u00e4nd\u00e5 s\u00e4ga att jag var same, det gjorde honom mycket arg, ber\u00e4ttar Hanna Maaria Kiprianoff.<\/p>\n\n\n\n<p>Det skoltsamiska spr\u00e5ket fick hon inte l\u00e4ra sig i hemmet. Ist\u00e4llet var det i vuxen \u00e5lder som hon l\u00e4rde sig det.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Jag sa till mig sj\u00e4lv att innan jag d\u00f6r l\u00e4r jag mig skoltsamiska och tar tillbaka mitt spr\u00e5k. s\u00e4ger hon.<\/p>\n\n\n\n<p>Hon vill f\u00f6ra spr\u00e5ket vidare till sina barn och barnbarn. Till viss del har hon lyckats. Hennes son f\u00f6rst\u00e5r spr\u00e5ket men kan inte prata det. Hennes barnbarn \u00e4r sm\u00e5 men hon har goda f\u00f6rhoppningar om att att de ska l\u00e4ra sig spr\u00e5ket. \u00c4ven om hon inte skulle lyckas med sin egen familj s\u00e5 har hon redan gett spr\u00e5ket till andra. Hon \u00e4r spr\u00e5kl\u00e4rare, f\u00f6rut p\u00e5 en skoltsamisk f\u00f6rskola, numera \u00f6ver internet.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" width=\"1024\" height=\"680\" src=\"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/Bilder-barents-M.Lewander-19-1-1024x680.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-2676\" srcset=\"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/Bilder-barents-M.Lewander-19-1-1024x680.jpg 1024w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/Bilder-barents-M.Lewander-19-1-300x199.jpg 300w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/Bilder-barents-M.Lewander-19-1-768x510.jpg 768w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/Bilder-barents-M.Lewander-19-1-1536x1020.jpg 1536w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/Bilder-barents-M.Lewander-19-1-2048x1360.jpg 2048w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/Bilder-barents-M.Lewander-19-1-450x299.jpg 450w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/Bilder-barents-M.Lewander-19-1-1204x800.jpg 1204w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/Bilder-barents-M.Lewander-19-1-1360x903.jpg 1360w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/Bilder-barents-M.Lewander-19-1-800x531.jpg 800w, https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-content\/uploads\/sites\/10\/2022\/06\/Bilder-barents-M.Lewander-19-1-2000x1328.jpg 2000w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>\u2013 Det finns en pojke som alltid fr\u00e5gar varf\u00f6r han beh\u00f6ver l\u00e4ra sig detta spr\u00e5k. Jag svarar pratar din farmor det? Vill inte du ha ett hemligt spr\u00e5k med henne, ber\u00e4ttar hon.<\/p>\n\n\n\n<p>Hennes hemby Sevettij\u00e4rvi utg\u00f6r en viktig f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r spr\u00e5kets \u00f6verlevnad. Av de totalt 500 personer som pratar skoltsamiska bor de flesta h\u00e4r. Samh\u00e4llet ligger utstr\u00e4ckt l\u00e4ngs stranden av den l\u00e5ngrunda sj\u00f6n med samma namn. I byn finns en ortodox kyrka som minner om de ryska influenserna som \u00e4n idag pr\u00e4glar samh\u00e4llet. Majoriteten av skoltsamerna bek\u00e4nner sig till den \u00f6st-ortodoxa kyrkan. Anledningen g\u00e5r att sp\u00e5ra hundratals \u00e5r tillbaka i tiden. 1533 kom Trifon den Heliga till omr\u00e5det f\u00f6r att kristna befolkningen. Han grundade Petsamo kloster som kom att bli en viktig m\u00f6tesplats f\u00f6r den samiska befolkningen, b\u00e5de av religi\u00f6sa och samh\u00e4lleliga sk\u00e4l. Klostret har br\u00e4nts ner tv\u00e5 g\u00e5nger men \u00e5teruppbyggts. Trots att klostret fortfarande \u00e4r aktivt \u00e4r det inte l\u00e4ngre ett centrum f\u00f6r skoltsamer. I Ryssland h\u00e5ller spr\u00e5ket p\u00e5 att d\u00f6 ut helt. Uppskattningar g\u00f6r g\u00e4llande att endast ett tjugotal pratar spr\u00e5ket i Ryssland, m\u00e5nga av dem \u00e4r gamla och n\u00e5gon stor \u00e5terv\u00e4xt saknas.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013Jag tror att m\u00e5nga i Ryssland inte k\u00e4nner till sin bakgrund, s\u00e4ger Venke T\u00f6rm\u00e4nen.<\/p>\n\n\n\n<p>Trots&nbsp; alla utmaningar som spr\u00e5ket st\u00e5r inf\u00f6r med f\u00e5 aktiva talare tror b\u00e5de Venke T\u00f6rm\u00e4nen och Hanna Maria Kiprianoff att spr\u00e5ket kommer att forts\u00e4tta talas i omr\u00e5det kring Barents hav.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Spr\u00e5ket och kulturen har uppm\u00e4rksammats mer de senaste \u00e5ren, s\u00e4ger Venke T\u00f6rm\u00e4nen.<\/p>\n\n\n\n<p>Sedan 2017 finns museet \u00c4\u02b9vv Saa&#8217;mi mu&#8217;zei i Neiden, som \u00e4gnar sig \u00e5t att samla in och bevara skolternas historia. I Sevettij\u00e4rvi undervisas spr\u00e5ket i skolan och m\u00e5nga liksom Venke T\u00f6rm\u00e4nen och Hanna Maria Kiprianoff s\u00f6ker sig tillbaka till sina r\u00f6tter.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Jag har l\u00e4nge har h\u00f6rt att spr\u00e5ket snart \u00e4r d\u00f6tt. Trots detta finns det kvar. Vi \u00e4r envisa, det \u00e4r mycket jobb men jag tror att det kommer g\u00e5 bra, s\u00e4ger Hanna Maria Kiprianoff.<\/p>\n\n\n\n<p>Oavsett vad som h\u00e4nder i framtiden s\u00e4ger de att de kommer att k\u00e4mpa f\u00f6r att det spr\u00e5k de f\u00f6rlorat och \u00e5tertagit ska \u00f6verleva. \u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0<\/p>\n<div class=\"cats\"><span class=\"cats__title\">Categories<\/span><a href=\"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/category\/hiram-li\/\" rel=\"category tag\">Hiram Li<\/a><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I Venke T\u00f6rm\u00e4nen och Hanna Maria Kiprianoffs familj pratade man inte om deras samiska bakgrund. Idag&nbsp; s\u00f6ker de efter sina r\u00f6tter i ett spr\u00e5k som..<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":2673,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[18],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/917"}],"collection":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=917"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/917\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2678,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/917\/revisions\/2678"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2673"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=917"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=917"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=917"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}