{"id":2689,"date":"2022-06-23T14:15:42","date_gmt":"2022-06-23T12:15:42","guid":{"rendered":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/?p=2689"},"modified":"2022-06-23T20:24:47","modified_gmt":"2022-06-23T18:24:47","slug":"ryska-tanjas-norska-tillvaro","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/2022\/06\/23\/ryska-tanjas-norska-tillvaro\/","title":{"rendered":"Tanjas ryska tillvaro"},"content":{"rendered":"\n

Tanja \u00e4r min idol, f\u00f6r hon klarar att g\u00f6ra saker som inte \u00e4r mig givet. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r hon bra p\u00e5 poker, f\u00f6r det andra \u00e4r hon en duktig fotograf och f\u00f6r det tredje kan hon teckna och f\u00f6r det fj\u00e4rde talar hon norska mycket bra. Hur kan man annat \u00e4n beundra en s\u00e5dan person.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

I 11 \u00e5r nu har Tanja bott med sin man och tv\u00e5 d\u00f6ttrar i norska Alta. Tidigare bodde hon i Apatity, en stad i Murmanskregionen. H\u00e4r gick hon i f\u00f6rskola, sen i skolan och l\u00e4ste p\u00e5 universitetet. Och hon har alltid tyckt om att fotografera. Det var s\u00e5 vi l\u00e4rde k\u00e4nna varandra. Hon kom till oss p\u00e5 tidningen \u201dTv\u00e5 g\u00e5nger tv\u00e5\u201d<\/em> f\u00f6r att visa sina foton och h\u00f6ra om de kunde passa tidningen. V\u00e5r chef Igor Dylev erbj\u00f6d henne arbete direkt, trots att hon fortfarande var student. Jag gl\u00f6mde ber\u00e4tta att hon l\u00e4ste till gruvingenj\u00f6r, ett mycket typiskt yrke f\u00f6r v\u00e5r region.<\/p>\n\n\n\n

Vi p\u00e5 \u201dTv\u00e5 g\u00e5nger tv\u00e5\u201d blev v\u00e4ldigt glada n\u00e4r Tanja blev reporter p\u00e5 tidningen. Hon var l\u00e5ng, snygg, smart och beg\u00e5vad, och viktigast hon var duktig p\u00e5 sitt jobb. Varje g\u00e5ng hon var ute p\u00e5 f\u00e4lt kom hon hem med fantastiska foton.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 grund av det skickade vi Tanja till Apatitys v\u00e4nort Alta, p\u00e5 praktik p\u00e5 lokaltidningen Altaposten. Vi hyste inte minsta tvivel p\u00e5 att hon skulle klara de arbetsuppgifter som hennes norska redakt\u00f6rer skulle ge henne. S\u00e5 blev det, men n\u00e5got annat h\u00e4nde ocks\u00e5. Under sin praktikperiod, tr\u00e4ffade Tanja sin stora k\u00e4rlek. N\u00e5gra m\u00e5nader senare flyttade Tanja till Norge f\u00f6r gott. Och vet ni, det var ingen av oss p\u00e5 redaktionen som ett \u00f6gonblick tvivlade p\u00e5 att den h\u00e4r tjejen skulle visa vad hon duger till och utveckla alla sina talanger ocks\u00e5 i ett annat land. Vi hade bara en fr\u00e5ga: hur skulle inl\u00e4rningen av norskan g\u00e5? Tanja studerade spr\u00e5ket p\u00e5 h\u00f6gskolan i Finnmark. Efter halvtannat \u00e5r b\u00f6rjade hon tala norska mycket bra. Jag tror att allt gick s\u00e5 bra f\u00f6r att Tanja tycker om att l\u00e4ra sig saker och f\u00f6r att hennes d\u00e5 blivande man verkligen st\u00f6ttade henne och f\u00f6r att, som vi brukar s\u00e4ga, den h\u00e4r personen har en guds g\u00e5va i form av spr\u00e5kbeg\u00e5vning.<\/p>\n\n\n\n

I Norge fick hon praktisk \u00f6vning och fullst\u00e4ndigt d\u00f6k ner i det nya spr\u00e5ket. Tanja ber\u00e4ttar:<\/p>\n\n\n\n

– Jag s\u00f6kte arbete i Alta medan jag gick spr\u00e5kkursen, och jag ville inte att jobbet skulle ha med media att g\u00f6ra. S\u00e5 jag hittade ett jobb p\u00e5 en mack. Och d\u00e4r \u00e4r det ju s\u00e5 att du m\u00e5ste kunna g\u00f6ra lite av varje: s\u00e4lja varor, st\u00e4da, tanka bilar och byta gl\u00f6dlampor i str\u00e5lkastarna. Och det var s\u00e5 jag skaffade mig praktiska f\u00e4rdigheter.<\/p>\n\n\n\n

Hennes goda norska, starka och ih\u00e4rdiga karakt\u00e4r gjorde att Tanja hittade ett arbete inom det yrke som hon utbildats f\u00f6r i Ryssland. I slutet av mars 2012 inleddes en ny epok i hennes liv i Norge: det var d\u00e5 hon b\u00f6rjade arbeta som anrikningsingenj\u00f6r i gruvan p\u00e5 Stjern\u00f6ya hos gruvbolaget Sibelco Nordic. Varje morgon 6.20 tog b\u00e5ten henne till gruvan (som ligger p\u00e5 en \u00f6), och 16.10 gick den tillbaka. Det var ett utm\u00e4rkt jobb med bra l\u00f6n, sociala f\u00f6rm\u00e5ner och fina bonusar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

– Jag var borta 10 timmar varje dag. Det var Tom som var hemma med flickan (d\u00e5 hade vi bara Michelle), och det var han som sk\u00f6tte hush\u00e5llet. Vi ins\u00e5g b\u00e5da tv\u00e5 att jag hade ett bra jobb, d\u00e4r jag hade m\u00f6jlighet att utvecklas och g\u00f6ra karri\u00e4r. \u00d6ver huvud taget var det intressant, ber\u00e4ttar Tanja.<\/p>\n\n\n\n

Noterade ni verbet? Nyckelordet \u00e4r \u201dvar\u201d. Det betyder att Tanja inte l\u00e4ngre arbetar vid gruvan.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r fyra \u00e5r sen \u00e4ndrade hon sitt liv drastiskt igen. Hon sa upp sig fr\u00e5n Sibelco Nordic och valde tillvaron som fri konstn\u00e4r, eller r\u00e4ttare sagt fotograf. Det kreativa segrade \u00f6ver pragmatismen.<\/p>\n\n\n\n

– Det gick inte att kombinera fotografering med arbetet vid gruvan. Hade jag stannat d\u00e4r hade det inte varit r\u00e4ttvist vare sig mot mina arbetsgivare eller mot mig sj\u00e4lv. S\u00e5 jag l\u00e4mnade.<\/p>\n\n\n\n

Tatiana \u00f6ppnade en fotoatelj\u00e9. Hon kunde inte leva utan sin favoritsyssla, det hade funnits en konstn\u00e4r i henne \u00e4nda sen barnsben. Det var k\u00e4rleken till tecknandet och sen till fotograferandet som till slut kom att best\u00e4mma hennes \u00f6de.<\/p>\n\n\n\n

– Det \u00e4r klart att det var lite skr\u00e4mmande, jag tvivlade och oroade mig. N\u00e5gra tyckte att jag var galen. Men om jag fattat ett beslut s\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ker jag sen envist att n\u00e5 mitt m\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n

Tom st\u00f6ttade sin fru ocks\u00e5 den h\u00e4r g\u00e5ngen och st\u00e4llde i ordning en liten fotoatelj\u00e9 i hemmet, och s\u00e5 rullade det ig\u00e5ng. Tanja b\u00f6rjade ta best\u00e4llningar p\u00e5 foton, det var mest br\u00f6llop. S\u00e5 dags hade det kommit till ytterligare en dotter i familjen, Isabelle. Flickorna blev de f\u00f6rsta modellerna n\u00e4r det som Tanja beskriver som en baby-fotoboom tog sin b\u00f6rjan i Alta.<\/p>\n\n\n\n

Pandemin har inte p\u00e5verkat verksamheten i atelj\u00e9n s\u00e4rskilt mycket. Livet gick trots allt vidare, folk gifte sig, firade viktiga datum i familjen, och skaffade barn. Och de forts\u00e4tter att g\u00f6ra det, och m\u00e5nga har behov av att dokumentera viktiga stunder i livet. D\u00e5 kontaktar de Tanjas fotoatelj\u00e9, och best\u00e4llningarna kommer inte bara fr\u00e5n Alta, utan ocks\u00e5 fr\u00e5n andra st\u00e4der.<\/p>\n\n\n\n

– Tanja, du har nu bott m\u00e5nga \u00e5r i Norge. Har du blivit norska? K\u00e4nner du att du \u00e4r hemma och har det bra?<\/p>\n\n\n\n

– Ja, naturligtvis! Det h\u00e4r \u00e4r min v\u00e4rld, min milj\u00f6 och mitt hem.<\/p>\n\n\n\n

– Men p\u00e5 vilket spr\u00e5k t\u00e4nker du?<\/p>\n\n\n\n

– P\u00e5 norska f\u00f6rst\u00e5s. Men ryskan har jag ju ocks\u00e5 alltid med mig. Med mina flickor talar jag ryska mesta tiden. Med mamma, min syster och mina v\u00e4nner fr\u00e5n Ryssland talar jag f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 ryska.<\/p>\n\n\n\n

– Och med Tom? Talar han ryska?<\/p>\n\n\n\n

– Inte s\u00e4rskilt mycket, bara n\u00e4r min mamma kommer och h\u00e4lsar p\u00e5, fast Tom f\u00f6rst\u00e5r ryska mycket v\u00e4l.<\/p>\n\n\n\n

– Och din mamma d\u00e5, har hon blivit v\u00e4n med norskan?<\/p>\n\n\n\n

– \u00c5h, d\u00e4r har vi problem. Mamma har precis den d\u00e4r spr\u00e5kbarri\u00e4ren, som m\u00e5nga ryssar k\u00e4nner till. Hon kan vissa ord. Men det underliga \u00e4r att Tom har en mormor som \u00e4r 95, och varje g\u00e5ng som min mamma kommer hit s\u00e5 bjuder mormor hem henne. Och de umg\u00e5s i flera timmar! Jag har alltid undrat: hur g\u00e5r det till?! Toms mormor talar ryska som min mamma norska!<\/p>\n\n\n\n

– Men vad tycker du, beh\u00e4rskar du norskan perfekt?<\/p>\n\n\n\n

– Naturligtvis inte! Jag l\u00e4r fortfarande spr\u00e5ket, lyssnar p\u00e5 spr\u00e5ket och l\u00e4ser b\u00f6cker. F\u00f6rs\u00f6ker hitta bland dialekterna. Det \u00e4r ju en \u00e4ndl\u00f6s process. Och med dialekterna \u00e4r det tufft. Jag var i ett omr\u00e5de i s\u00f6dra Norge, i Kristiansand. Jag gick i en butik, men expediten f\u00f6rstod mig \u00f6ver huvud taget inte, och jag f\u00f6rstod inte henne.<\/p>\n\n\n\n

– Och hur m\u00e4rks det att du \u00e4r ryska, man blir ju aldrig av med sitt ursprung?<\/p>\n\n\n\n

– Det ryska lever f\u00f6rst\u00e5s kvar i mig. Jag \u00e4r fortfarande rysk medborgare, l\u00e4ngtar till Apatity, och jag vill att gr\u00e4nsen ska \u00f6ppnas snart igen s\u00e5 jag kan resa och tr\u00e4ffa alla. Visst, jag har andra vanor och en annan livsstil, men vissa saker f\u00f6r\u00e4ndras inte.<\/p>\n\n\n\n

– Som till exempel?<\/p>\n\n\n\n

– Jag bad Tom svara p\u00e5 fr\u00e5gan vad av det ryska som finns kvar hos mig, Vet du vad han svarade?<\/p>\n\n\n\n

– Nej, vad d\u00e5?<\/p>\n\n\n\n

– Precis som alla ryssar sl\u00e4nger du ut ny\u00e5rsgranen f\u00f6rst i mars!<\/p>\n\n\n\n

– Ha-ha-ha, en del till och med i maj!<\/p>\n\n\n\n

Olga Sjtjerbakova, Apatity<\/p>\n

Categories<\/span>Olga Sjtjerbakova,<\/a><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tanja \u00e4r min idol, f\u00f6r hon klarar att g\u00f6ra saker som inte \u00e4r mig givet. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r hon bra p\u00e5 poker, f\u00f6r det..<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":2760,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2689"}],"collection":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2689"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2689\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2788,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2689\/revisions\/2788"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2760"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2689"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2689"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/sprak\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2689"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}