Illustration: Sarah Hirani<\/p>\n
Finland \u00e4r officiellt ett tv\u00e5spr\u00e5kigt land och svenska \u00e4r ett obligatoriskt \u00e4mne som eleverna b\u00f6rjar studera fr\u00e5n \u00e5rskurs 6. Trots det, eller som vissa menar just p\u00e5 grund av att det \u00e4r p\u00e5tvingat i skolan, \u00e4r svenska inte ett spr\u00e5k man tar sig runt med i v\u00e4ldigt stora delar av Finland \u2013 inte ens i Helsingfors som officiellt \u00e4r tv\u00e5spr\u00e5kigt. Engelska anses ist\u00e4llet mer g\u00e5ngbart. <\/p>\n\n\n\n
Finska kommuner kan vara enspr\u00e5kiga, med svenska eller finska som officiellt spr\u00e5k, eller tv\u00e5spr\u00e5kiga. Spr\u00e5kstatusen avg\u00f6r om du som medborgare har r\u00e4tt att exempelvis kommunicera med myndigheter p\u00e5 n\u00e5got av spr\u00e5ken. <\/p>\n\n\n\n
I \u00d6sterbotten finns ett litet f\u00e5tal svenskspr\u00e5kiga kommuner och det \u00e4r bland annat fr\u00e5n just \u00d6sterbotten som en kontinuerlig utflyttning av finlandssvenskar skett och forts\u00e4tter ske. 2016 s\u00e5gs en tydlig topp i utflyttningen med 1500 utflyttare j\u00e4mf\u00f6rt med normalt 1000 utflyttare per \u00e5r. Detta har den finska tankesmedjan Magmas lyft fram i sin rapportserie \u201dHj\u00e4rnflykt eller inte?\u201d och som \u00e4ven blivit omskrivet i flera svenska medier. <\/p>\n\n\n\n
Att det talas om hj\u00e4rnflykt, eller brain drain, kommer av att de som flyttar ofta \u00e4r unga m\u00e4nniskor som flyttar efter sina h\u00f6gre studier eller som flyttar till Sverige f\u00f6r att l\u00e4sa p\u00e5 universitet men sedan blir kvar i Sverige.<\/p>\n\n\n\n
I ett webbinarium organiserat av tankesmedjan Magma problematiserar dock Kaisa Kepsu, en av rapportf\u00f6rfattarna f\u00f6r \u201dHj\u00e4rnflykt eller inte?\u201d, fokuset p\u00e5 h\u00f6gutbildade. Det \u00e4r inte bara hj\u00e4rnor som flyttar, det \u00e4r \u00e4ven folk med spr\u00e5kkunskaper som beh\u00f6vs inom exempelvis v\u00e5rden och barnomsorgen f\u00f6r att tv\u00e5spr\u00e5kigheten ska kunna bevaras.<\/p>\n\n\n\n
Enligt rapportf\u00f6rfattarna p\u00e5 Magma \u00e4r utflyttningen av svenskspr\u00e5kiga oberoende av de ekonomiska konjunkturerna och de vill understryka att det inte r\u00f6r sig om n\u00e5gra massor i j\u00e4mf\u00f6relse med de \u00f6ver 40.000 finnar som p\u00e5 ett \u00e5r, 1970, kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Varf\u00f6r flyttar d\u00e5 alla dessa finlandssvenskar?<\/p>\n\n\n\n
I en serie intervjuer med finlandssvenskar, mellan 21 och 23 \u00e5r, som studerar vid Ume\u00e5 universitet ges en viss insikt in i vilka typer av motiv som ligger bakom flytten och varf\u00f6r man v\u00e4ljer att stanna eller inte stanna i det nya landet. Dessa intervjuer \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n en kandidatuppsats skriven \u00e5r 2021 av William Schulman.<\/p>\n\n\n\n
Ut\u00f6ver jobbm\u00f6jligheter, hur v\u00e4l de trivs i Ume\u00e5 som stad och hur deras sociala sammanhang ser ut, n\u00e4mns spr\u00e5ket men \u00e4ven kulturen som en viktig faktor. Som en av respondenterna uttrycker det:<\/p>\n\n\n\n
\u201dJag k\u00e4nner v\u00e4l egentligen att n\u00e4r man som finlandssvensk var i Finland s\u00e5 var man f\u00f6r svensk f\u00f6r att vara finsk och h\u00e4r i Sverige s\u00e5 \u00e4r man f\u00f6r finsk f\u00f6r att vara svensk\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n Vissa av respondenterna kunde inte finska, men citatet ovan kommer fr\u00e5n en som s\u00e4ger sig ha goda kunskaper i finska. Trots spr\u00e5kkunskaperna bar vissa p\u00e5 en kulturell identitet som finlandssvensk som gjorde att de inte k\u00e4nde sig som finska. <\/p>\n\n\n\n Vid slutet av 2019 var 5,2 procent av Finlands befolkning svenskspr\u00e5kiga, knappt 290.000 personer. Andelen av landets befolkning har sjunkit fr\u00e5n runt 13 procent i b\u00f6rjan av seklet eftersom den finskspr\u00e5kiga vuxit kraftigt. Enligt prognoser fr\u00e5n Folktinget, ett tv\u00e4rpolitiskt samarbetsorgan med m\u00e5let att fr\u00e4mja svenskan i Finland, kommer den svenskspr\u00e5kiga populationen vid \u00e5r 2050 ha minskat med 26.500 personer. <\/p>\n\n\n\n Vad betyder denna utveckling f\u00f6r Finland som tv\u00e5spr\u00e5kigt land d\u00e5 trenden ser ut att vara ett urholkande av det svenska spr\u00e5kets st\u00e4llning?<\/p>\n\n\n\n Vid slutet av \u00e5r 2014 sl\u00e4ppte \u00c5bo Akademi en unders\u00f6kning som visade att en betydande majoritet av finl\u00e4ndarna tyckte att undervisningen i svenska borde bli frivillig. Kimmo Gr\u00f6nlund, professor i statsvetenskap vid \u00c5bo Akademi, sa d\u00e5 till Svenska Yle att \u201dkampen om den obligatoriska undervisningen i svenska kan vara f\u00f6rlorad.\u201d <\/p>\n\n\n\n I \u00f6stra Finland som gr\u00e4nsar till Ryssland menar vissa att de boende varken kan eller beh\u00f6ver kunna svenska utan skulle ha st\u00f6rre nytta av ryska, p\u00e5st\u00e5enden som dock tidningen Iltalehti delvis kunde motbevisa. Deras unders\u00f6kning visade att skolbarnen faktiskt presterade b\u00e4ttre i svenska n\u00e4ra Ryssland \u00e4n skolbarnen som bodde n\u00e4ra rent svenskspr\u00e5kiga kommuner. <\/p>\n\n\n\n Undervisningen i svenska kallas av vissa f\u00f6r \u201dpakkoroutsi\u201d, tv\u00e5ngssvenska, och har stundvis varit hett debatterad. Senast utmanad av partiet Sannfinl\u00e4ndarna under 2010-talet. Detta utmanande fr\u00e5n Sannfinl\u00e4ndarna tros vara en av anledningarna till att Svenska Folkpartiet i Finland (SFP) utesl\u00f6ts fr\u00e5n regeringen vid den borgerliga valsegern 2015 efter att SFP \u00e5tnjutit 36 \u00e5r av att kontinuerligt sitta i regeringsst\u00e4llning i olika koalitioner. <\/p>\n\n\n\n V\u00e4ljarst\u00f6det till SFP f\u00f6ljer den demografiska utvecklingen av den svenskspr\u00e5kiga befolkningen v\u00e4ldigt n\u00e4ra. I riksdagsvalet 1907 fick partiet 12.6 procent av r\u00f6sterna (ca. 12 % av befolkningen var svenskspr\u00e5kig) och 4.5 procent av r\u00f6sterna \u00e5r 2019 (5.2 % av befolkningen svenskspr\u00e5kig). <\/p>\n\n\n\n Samtidigt verkar svenskan trots allt st\u00e5 ohotad politiskt. Svenska Folkpartiet \u00e4r sedan 2019 tillbaka i regeringsst\u00e4llning och tv\u00e5 \u00e5r senare lanserade man en uppdaterad nationalspr\u00e5ksstrategi med fokus att trygga och fr\u00e4mja en levande tv\u00e5spr\u00e5kighet.<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5n Sannfinl\u00e4ndarna h\u00f6rs \u00e4ven andra tong\u00e5ngar numera. Partiprogrammet har blivit \u00f6versatt till svenska och partiet har f\u00f6rs\u00f6kt locka v\u00e4ljare i svenskspr\u00e5kiga kommuner i senaste kommunvalet genom att forts\u00e4tta f\u00f6respr\u00e5ka frivillig svenska men tona ned motst\u00e5ndet mot svenskan. <\/p>\n\n\n\n Hur den demografiska utvecklingen kommer p\u00e5verka det framtida politiska st\u00f6det f\u00f6r svenskan \u00e5terst\u00e5r att se. Samtidigt visar unders\u00f6kningar att n\u00e4r de svenskspr\u00e5kiga l\u00e4mnar Finland handlar det om mer \u00e4n spr\u00e5ket. Flytten m\u00e5ste inte vara en flytt till svenskan utan kan lika g\u00e4rna vara en flytt fr\u00e5n en majoritetskultur man inte k\u00e4nner sig hemma i. <\/p>\n