{"id":75,"date":"2021-09-20T10:33:21","date_gmt":"2021-09-20T08:33:21","guid":{"rendered":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/?page_id=75"},"modified":"2021-09-25T22:46:24","modified_gmt":"2021-09-25T20:46:24","slug":"skogens-barnkammare","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/skogens-barnkammare\/","title":{"rendered":"Skogens barnkammare"},"content":{"rendered":"\n

Bild och text: Natalia Tjernova, journalist bosatt<\/em> i Apatity
\u00d6vers\u00e4ttning: Bengt Eriksson, \u00f6vers\u00e4ttare bosatt i G\u00f6teborg<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"
Redan ordet \u201darboretum\u201d<\/strong> l\u00e5ter sydl\u00e4ndskt f\u00f6r en nordbo. M\u00e5nga inv\u00e5nare p\u00e5 Kolahalv\u00f6n har levt hela sitt liv utan att k\u00e4nna till att det mitt i hj\u00e4rtat av Murmanskregionen finns ett riktigt nordligt arboretum, som \u00e4r hela 70 \u00e5r gammalt.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Det kanske f\u00f6rv\u00e5nar,<\/strong> men 2021 kom att bli en v\u00e4ndpunkt i naturreservatets historia. D\u00e5 blev omr\u00e5det tillg\u00e4ngligt f\u00f6r alla som vill bes\u00f6ka det. Man kan komma hit, best\u00e4lla en guidad visning och tillsammans med forskarna ta en titt p\u00e5 resultatet av deras verksamhet.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Ska vi g\u00e5 in och titta?<\/strong><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
V\u00e5r guide heter Oksana Gontjarova<\/strong> och \u00e4r senior forskare, licentiat i biologi och tillf\u00f6rordnad chef f\u00f6r dendrologilaboratoriet vid botaniska tr\u00e4dg\u00e5rden.
 
Det \u00e4r intressant att inget av utst\u00e4llningsf\u00f6rem\u00e5len i detta naturmuseum \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r n\u00e5gon s\u00e4rskild v\u00e5rd eller sk\u00f6tsel, skyddas under vintern eller flyttas till v\u00e4xthus. Det \u00e4r viktigt f\u00f6r forskarna att unders\u00f6ka v\u00e4xternas livscykel i den milj\u00f6 som r\u00e5der i denna del av Kolahalv\u00f6n norr om polcirkeln.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Visningen b\u00f6rjar med en promenad genom en naturlig l\u00f6vskog, och efter fem minuter kommer vi till avdelningen Sibirien. D\u00e4r finns v\u00e4xter fr\u00e5n sl\u00e4ttland och berg representerade, och s\u00e5dana som v\u00e4xer i Jakutien. H\u00e4r m\u00f6ts vi f\u00f6rst\u00e5s av sibirisk ceder, som ocks\u00e5 kallas sibirisk cembratall.<\/p>\n\n\n\n

– I toppen av tr\u00e4det ser ni kottar, men vi hinner aldrig med att plocka dem \u2013 ekorrarna \u00e4r snabbare \u00e4n vi m\u00e4nniskor, s\u00e4ger Oksana.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r ser vi ocks\u00e5 sibirisk silvergran, gran och l\u00e4rk, noterar skillnaden i form p\u00e5 barren och kottarna; hos granen \u00e4r de ned\u00e5tv\u00e4nda, medan de st\u00e5r rakt upp som ljus hos silvergranen. Planteringarna med sibirisk silvergran ser mycket effektfulla ut, d\u00e4r de st\u00e5r i raka rader och med en yvig kjol nedtill, ungef\u00e4r i h\u00f6jd med sn\u00f6t\u00e4cket. Det \u00e4r bara att beklaga att vi inte kan se det h\u00e4r tr\u00e4det i v\u00e5ra skogar, det \u00e4r en utifr\u00e5n inf\u00f6rd och av m\u00e4nniskan inplanterad v\u00e4xt.<\/p>\n\n\n\n

Och h\u00e4r har vi en mer filosofisk v\u00e4xt, Duschekia<\/em> eller bj\u00f6rkal (Alnus fruticosa<\/em>), en art som trivs alldeles utm\u00e4rkt uppe i norr och sprider sig i skogarna h\u00e4r. Inf\u00f6r vintern l\u00e4gger den sina nedersta grenar p\u00e5 marken under sn\u00f6n, och vid mitten av maj reser de sig igen.<\/p>\n\n\n\n

Eller, som Oksana s\u00e4ger: \u201dVill du leva s\u00e5 reser du dig upp!\u201d<\/p>\n\n\n\n

Intill f\u00e5r vi syn p\u00e5 kurilskt te (Dasiphora fruticosa<\/em>) med blommor som liknar sm\u00f6rblomma. Blommorna kan bryggas i vatten och drickas som vanligt te. Plantan rekommenderas f\u00f6r anl\u00e4ggning av gr\u00f6nomr\u00e5den i Murmanskregionen. Asiatisk h\u00e4gg (Padus asiatica<\/em>) kan man dock bara tr\u00e4ffa p\u00e5 i arboretumet. Den har stora blomst\u00e4llningar och b\u00e4r stora frukter, medan grenarna b\u00f6jer sig i b\u00e5gar och bildar valv.<\/p>\n\n\n\n

Vacker och dunig \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 dv\u00e4rgtallen (Pinus pumila<\/em>) och intill den en rysk kornell (Cornus alba<\/em>), en f\u00f6r Jakutien typisk v\u00e4xt. P\u00e5 h\u00f6sten blir bladen klarr\u00f6da och b\u00e4ren bl\u00e5vita. B\u00e4ren \u00e4r mycket vackra, men o\u00e4tliga. Lika otj\u00e4nliga som f\u00f6da \u00e4r de r\u00f6daktiga dubbla b\u00e4ren hos kaprifol Chamisso, men \u00e5 andra sidan \u00e4lskar f\u00e5glarna dem. Vi beundrar daurisk hagtorn (Crataegus daurica<\/em>) och axspirea fr\u00e5n Altaj (Sibiraea altaiensis<\/em>). Sedan beger vi oss till avdelningen Kamtjatka, d\u00e4r vi ser arter som framodlats av fr\u00f6n som samlats av medarbetare vid botaniska tr\u00e4dg\u00e5rden under expeditioner som gjordes p\u00e5 80-talet. H\u00e4r finns till exempel arktisk pil (Salix arctica<\/em>), en minimal v\u00e4xt. Det \u00e4r sv\u00e5rt att tro att den har s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5 nacken!<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Visningen b\u00f6rjar med<\/strong> en promenad genom en naturlig l\u00f6vskog, och efter fem minuter kommer vi till avdelningen Sibirien. D\u00e4r finns v\u00e4xter fr\u00e5n sl\u00e4ttland och berg representerade, och s\u00e5dana som v\u00e4xer i Jakutien. H\u00e4r m\u00f6ts vi f\u00f6rst\u00e5s av sibirisk ceder, som ocks\u00e5 kallas sibirisk cembratall.
 
– I toppen av tr\u00e4det ser ni kottar, men vi hinner aldrig med att plocka dem \u2013 ekorrarna \u00e4r snabbare \u00e4n vi m\u00e4nniskor, s\u00e4ger Oksana.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
– De flesta v\u00e4xterna har sitt ursprung i naturen, de \u00e4r framodlade av fr\u00f6n som samlats i naturen eller har f\u00f6rts hit som levande v\u00e4xter fr\u00e5n n\u00e5gon av v\u00e5ra expeditioner, ber\u00e4ttar Oksana Gontjarova. <\/em>
\u2013 Alla v\u00e4xterna har en speciell m\u00e4rkning, d\u00e4r man kan l\u00e4sa v\u00e4xtens namn p\u00e5 ryska och den latinska ben\u00e4mningen, n\u00e4r den s\u00e5tts eller planterats, om v\u00e4xten tagits hit som planta. Man kan ocks\u00e5 skanna in en Q-kod som ger mer information<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
– H\u00e4r ser vi en Ermans bj\u00f6rk, eller kamtjatkabj\u00f6rk, – den har s\u00e5 kompakt tr\u00e4 att den sjunker i vatten! ber\u00e4ttar v\u00e5r guide. <\/em>
\u2013 Upp till hundra \u00e5rs \u00e5lder beh\u00e5ller den sin vita stam, sedan b\u00f6rjar den m\u00f6rkna, barken blir gr\u00e5 och b\u00f6rjar f\u00e5 sprickor.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Oksana visar oss<\/strong> ett antal intressanta bj\u00f6rkar. Till exempel pappersbj\u00f6rken, vars bark inneh\u00e5ller stora m\u00e4ngder eteriska oljor. Av stammarna tillverkade de nordamerikanska indianerna sina kanoter.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Vi f\u00e5r se ett antal arter<\/strong> av amerikanska spireor, irga och hagtorn, h\u00e4gg fr\u00e5n Virginia och Pennsylvania. Alla de v\u00e4xterna kan man ocks\u00e5 plantera i v\u00e5ra st\u00e4der. Man kan till och med arrangera verkliga sm\u00e5 \u201dAlper\u201d, som man gjort h\u00e4r p\u00e5 arboretumet. H\u00e4r i \u201dNordamerika\u201d har man arrangerat milj\u00f6n med anv\u00e4ndande av en vintergr\u00f6n v\u00e4xt av familjen berberis, som blommar i juni, och de bl\u00e5svarta \u00e4tliga b\u00e4ren mognar i september.
 
I avdelningen Asien tr\u00e4ffar vi f\u00f6rst p\u00e5 r\u00f6nn. 
– Japansk r\u00f6nn (<\/em>Sorbus commixa) kan man inte se n\u00e5gon annanstans i v\u00e5ra trakter \u00e4n h\u00e4r i v\u00e5rt arboretum. Japanerna kallar den ett \u201dtr\u00e4det som kan g\u00e5 igenom nio eldar\u201d, men det har vi inte kontrollerat, skrattar Oksana. <\/em>
\u2013 N\u00e4r bladen vecklar ut sig har de en vinr\u00f6d nyans, och sen blir de gr\u00f6na i takt med att de blir \u00e4ldre.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
\u00c4ppeltr\u00e4den<\/strong> v\u00e4cker ett s\u00e4rskilt intresse. B\u00e4raplarna h\u00e4r \u00e4r 70 \u00e5r gamla! H\u00e4r finns en skogsapel, den togs in som fr\u00f6 fr\u00e5n Archangelsk, blommar och ger sm\u00e5 \u00e4pplen, fast inte varje \u00e5r. H\u00e4r finns ocks\u00e5 r\u00f6nnb\u00e4rsapel (Malus toringo<\/em>), vars \u00e4pplen \u00e4r st\u00f6rre, men de kommer bara vart femte-sj\u00e4tte \u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
– Det h\u00e4r \u00e4r en glasbj\u00f6rk (<\/em>Betula pubescens) av formen <\/em>Rubra, f\u00f6rklarar Oksana Gontjarova. En student hittade den p\u00e5 1970-talet i en skog i Finland, och det visade sig att bladen hade den ovanliga f\u00e4rgen p\u00e5 grund av den h\u00f6ga halten antocyaner. Finska forskare f\u00f6rklarade mutationen som ett s\u00e4tt att anpassa sig till l\u00e5ga temperaturer och polarljuset. Det \u00e4r intressant att bladen hos glasbj\u00f6rken n\u00e4r de utvecklas \u00e4r gr\u00f6na med r\u00f6d kant och sen blir vinr\u00f6da eller purpurf\u00e4rgade. V\u00e4xten f\u00f6r\u00f6kar sig inte p\u00e5 naturlig v\u00e4g, vare sig genom ympning eller s\u00e5dd, bara genom kloning i laboratorium. I Finland kan man k\u00f6pa r\u00f6dbj\u00f6rken p\u00e5 plantskolor f\u00f6r tr\u00e4dg\u00e5rdsodlare, men vi har f\u00e5tt den som levande planta via v\u00e5rt utbytesprogram. V\u00e5r r\u00f6dbj\u00f6rk \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt det enda exemplaret i hela Murmanskregionen.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bild och text: Natalia Tjernova, journalist bosatt i Apatity\u00d6vers\u00e4ttning: Bengt Eriksson, \u00f6vers\u00e4ttare bosatt i G\u00f6teborg Visningen b\u00f6rjar med en promenad genom en naturlig l\u00f6vskog, och efter fem minuter kommer vi till avdelningen Sibirien. D\u00e4r finns v\u00e4xter fr\u00e5n sl\u00e4ttland och berg representerade, och s\u00e5dana som v\u00e4xer i Jakutien. H\u00e4r m\u00f6ts vi f\u00f6rst\u00e5s av sibirisk ceder, som… Forts\u00e4tt l\u00e4sa Skogens barnkammare<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/75"}],"collection":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=75"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/75\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":283,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/75\/revisions\/283"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=75"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}