Bild: Simon Eliasson, fotograf bosatt i Lule\u00e5<\/em><\/p>\n\n\n\n
Fossilfritt st\u00e5l, batterifabriker och enorma vindkraftparker. Stora investeringar kopplade till klimatomst\u00e4llningen kan komma att f\u00f6r\u00e4ndra norra Sverige i grunden under de kommande \u00e5rtiondena.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rhoppningarna om en inflyttning som v\u00e4nder vikande befolkningskurvor \u00e4r stora. Kan f\u00f6rhoppningarna infrias och r\u00e4cker naturtillg\u00e5ngar och elenergin f\u00f6r de nya industrierna?<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rst ut var var Hybrit, ett samarbete mellan st\u00e5ltillverkaren SSAB, gruvbolaget LKAB och energibolaget Vattenfall. Bolaget startades 2016. M\u00e5let \u00e4r att SSAB:s st\u00e5ltillverkning inom n\u00e5got \u00e5rtionde ska st\u00e4llas om till en metod d\u00e4r kol ers\u00e4tts med v\u00e4tgas. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt minskas koldioxidutsl\u00e4ppen rej\u00e4lt.<\/p>\n\n\n\n
Strax d\u00e4refter meddelade den nystartade batteritillverkaren Northvolt att bolagets f\u00f6rsta stora batterifabrik ska ligga i Skellefte\u00e5. P\u00e5 ett omr\u00e5de stort som 40 fotbollsplaner har anl\u00e4ggningen v\u00e4xt fram under de senaste \u00e5ren. Planerna har v\u00e4xt till sig efterhand. S\u00e5 sent som i v\u00e5ras lade Volkswagenkoncernen en best\u00e4llning v\u00e4rd 120 miljarder kronor. Nu ber\u00e4knas minst 3 000 m\u00e4nniskor f\u00e5 jobb i fabriken.<\/p>\n\n\n\n
I vintras meddelade LKAB att bolaget byter inriktning. Hittills har man fr\u00e4mst tillverkat j\u00e4rnmalmspellets f\u00f6r st\u00e5lindustrin. Nu kommer man att g\u00e5 \u00f6ver till den mer f\u00f6r\u00e4dlade produkten j\u00e4rnsvamp. \u00c4ven h\u00e4r t\u00e4nker man anv\u00e4nda v\u00e4tgas f\u00f6r att minimera klimatavtrycket. Den stora klimatvinsten kommer att g\u00f6ras i de st\u00e5lverk som anv\u00e4nder j\u00e4rnsvampen. LKAB uppger att utsl\u00e4ppsminskningen blir 35 miljoner ton koldioxid. Det kan j\u00e4mf\u00f6ras med alla utsl\u00e4pp i Sverige, som ligger omkring 50 miljoner ton.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e5got senare kallade det dittills helt ok\u00e4nda bolaget H2 Green Steel till presskonferens i Boden. Beskedet var att \u00e4ven detta bolag planerar att bygga ett v\u00e4tgasbaserat st\u00e5lverk. Starka kapitalintressen st\u00e5r bakom projektet som ber\u00e4knas ge 1 500 nya jobb i Boden, en stad som f\u00e5tt k\u00e4mpa i motvind sedan den milit\u00e4ra verksamheten dragits ned och sjukhuset flyttats till grannkommunen Lule\u00e5.<\/p>\n\n\n\n
Detta \u00e4r de allra st\u00f6rsta investeringarna, men det finns m\u00e5nga fler. Australiska gruvbolaget Talga Resources vill starta grafitbrytning i stor skala med sikte p\u00e5 den v\u00e4xande batteribranschens behov. Flera koppargruvor \u00e4r aktuella i norra Sverige, \u00e4ven h\u00e4r finns en koppling till klimatomst\u00e4llningen. Utanf\u00f6r Pite\u00e5 har bioraffinaderiet Sunpine, som bland annat tillverkar dieselbr\u00e4nsle av restprodukter fr\u00e5n massaindustrin, precis byggts ut. \u00c5ker man en bit v\u00e4sterut fr\u00e5n Pite\u00e5 kommer man till Markbygden, d\u00e4r p\u00e5g\u00e5r bygget av Europas st\u00f6rsta vindkraftpark. Tillst\u00e5ndet medger att 1 101 vindkraftverk kan byggas p\u00e5 ett 450 kvadratkilometer stort omr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n
![\"Vindkraftverk](\"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2021\/09\/bp-arkiv-15-1024x683.jpg\")
<\/figure><\/div>\n\n\n\nNorrbottens handelskammare har summerat ihop de investeringar som \u00e4r k\u00e4nda idag. I Norrbotten handlar det om 700 miljarder under de n\u00e4rmaste 20 \u00e5ren. I V\u00e4sterbotten tillkommer ytterligare 180 miljarder. Handelskammarens VD Linda Nilsson r\u00e4knar med att detta inte \u00e4r slutsumman, fler investeringar kommer att tillkomma till f\u00f6ljd av de som redan \u00e4r beslutade.<\/p>\n\n\n\n
Investeringarna har f\u00e5tt optimismen att spira i norra Sverige, inte minst bland lokala politiker. \u201dDet st\u00f6rsta som h\u00e4nt sedan Bodens f\u00e4stning byggdes mellan 1900 och 1917\u201d, har socialdemokratiska kommunalr\u00e5det Claes Nordmark sagt i intervjuer efter beskedet om bygget av ett nytt st\u00e5lverk.<\/p>\n\n\n\n
Lule\u00e5 Tekniska Universitet (LTU) har startat ett projekt tillsammans med n\u00e5gra av regionens f\u00f6retag f\u00f6r att inom fem \u00e5r \u00f6ka befolkningen i norra Sverige med 250 00 m\u00e4nniskor. Peter Larsson, den samordnare f\u00f6r norra Sverige som regeringen har tillsatt, r\u00e4knar med en \u00e4n st\u00f6rre tillstr\u00f6mning av nya inv\u00e5nare. Hans bed\u00f6mning \u00e4r att de nya industrierna direkt kommer att ge 150 00 nya arbetstillf\u00e4llen. Men med alla de effekter som investeringarna kommer att ge i andra delar av ekonomin kan befolkningen i norra Sverige \u00f6ka med 100 000 personer inom 15 \u00e5r. Det skulle vara ett tydligt trendbrott. Norrbottens befolkning har minskat under de senaste \u00e5ren och i V\u00e4sterbotten har befolkningstillv\u00e4xten l\u00e4nge varit koncentrerad till universitetsstaden Ume\u00e5.<\/p>\n\n\n\n
Inom loppet av n\u00e5gra \u00e5r har norra Sverige hamnat i fokus f\u00f6r klimatomst\u00e4llningen i Sverige och Europa. Dessutom kan de stora satsningarna ge m\u00e5nga tusen nya jobb och v\u00e4nda den negativa befolkningsutvecklingen. Inte undra p\u00e5 att detta v\u00e4cker entusiasm. Men \u00e4ven detta mynt har mer \u00e4n en sida.<\/p>\n\n\n\n
Tidigare erfarenheter av stora investeringar i r\u00e5varubranscher har inte infriat de h\u00f6gt st\u00e4llda f\u00f6rv\u00e4ntningarna n\u00e4r det g\u00e4ller nya jobb och samh\u00e4llsutveckling. Under den f\u00f6rra r\u00e5varuboomen f\u00f6r drygt 10 \u00e5r sedan investerade LKAB omkring 10 miljarder \u00e5rligen i Malmf\u00e4lten, Boliden byggde ut Aitikgruvan rej\u00e4lt och en helt ny j\u00e4rnmalmsgruva startades i Kaunisvaara, utanf\u00f6r Pajala. Allt detta gav bara tillf\u00e4lliga hack i den nedg\u00e5ende befolkningstrenden i de ber\u00f6rda kommunerna.<\/p>\n\n\n\n
Kontrasten mot f\u00f6rv\u00e4ntningarna \u00e4r sl\u00e5ende. Den konsult som Pajala kommun anlitat inf\u00f6r starten av j\u00e4rnmalmsgruvan kom till slutsatsen att det fanns f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att kommunen skulle f\u00e5 den snabbaste befolkningstillv\u00e4xten i landet och p\u00e5 kort tid g\u00e5 fr\u00e5n 60 00 till 100 00 inv\u00e5nare. I sj\u00e4lva verket \u00e4r antalet inv\u00e5nare idag f\u00e4rre \u00e4n n\u00e4r gruvan startade i december 2012.<\/p>\n\n\n\n Snabbaste befolkningstillv\u00e4xten i landet och p\u00e5 kort tid g\u00e5 fr\u00e5n 60 000 till 100 000 inv\u00e5nare. I sj\u00e4lva verket \u00e4r antalet inv\u00e5nare idag f\u00e4rre \u00e4n n\u00e4r gruvan startade i december 2012.<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n Bygget av Europas st\u00f6rsta vindkraftpark i Markbygden syssels\u00e4tter m\u00e5nga hundra personer under byggfasen, men en stor del av arbetskraften har specialkunskaper och reser fr\u00e5n bygge till bygge, en mindre del av arbetskraften vid vindkraftbyggen kommer fr\u00e5n n\u00e4romr\u00e5det. Den tekniska utvecklingen g\u00f6r att behovet av arbetskraft f\u00f6r att sk\u00f6ta drift och service av vindkraftverk minskat kraftigt. Vid moderna vindkraftparker beh\u00f6vs mellan 15 och 20 personer f\u00f6r att sk\u00f6ta 100 vindkraftverk. Det kan naturligtvis ha lokal betydelse f\u00f6r arbetsmarknaden, men inte ens en mycket stor utbyggnad kan ge ett st\u00f6rre lyft f\u00f6r regionen.<\/p>\n\n\n\n En f\u00f6rklaring till att r\u00e5varubranscherna inte har gett s\u00e5 m\u00e5nga jobb som f\u00f6rv\u00e4ntat \u00e4r de snabba rationaliseringarna. 1960 jobbade 160 000 personer i de svenska gruvorna. Idag \u00e4r det drygt 70 00, samtidigt har produktionen flerdubblats. Inom skogsn\u00e4ringen f\u00f6rsvann n\u00e4ra h\u00e4lften av jobben mellan 1980 och 2010.<\/p>\n\n\n\n En annan f\u00f6rklaring \u00e4r att \u00e4gandet till r\u00e5varuindustrierna ofta ligger hos bolag som har sina huvudkontor i storst\u00e4der l\u00e5ngt bort fr\u00e5n gruvor, kraftverk och skog. Regionalforskningen har visat att m\u00e5nga av jobben i olika kringverksamheter skapas d\u00e4r huvudkontoren finns. Det handlar om allt fr\u00e5n tekniska konsulter och aff\u00e4rsjurister till hotell och restauranger. En ganska liten del av dessa jobb finns d\u00e4r verksamheten bedrivs. I boken Norrlandsparadoxen gjorde jag en ber\u00e4kning av hur m\u00e5nga \u201dgruvarbetare\u201d det finns i Lule\u00e5. Det visade sig att det handlar om minst 500 personer, \u00e4ven om f\u00e5 av dessa beh\u00f6ver ha hj\u00e4lm p\u00e5 huvudet och ingen bryter n\u00e5gon malm.<\/p>\n\n\n\n Mycket tyder p\u00e5 att de investeringar som nu g\u00f6rs \u00e4nd\u00e5 kommer att f\u00e5 stor betydelse i delar av regionen. Det tydligaste exemplet \u00e4r Skellefte\u00e5. H\u00e4r \u00e4r det en helt ny industri som byggs upp. De 3 000 direkta jobb som skapas inneb\u00e4r i sig att arbetsmarknaden v\u00e4xer med 8 procent. Till det kommer den \u00e5tervinningsanl\u00e4ggning f\u00f6r batterier som ska byggas, underleverant\u00f6rer och spridningseffekter till andra delar av ekonomin. I Skellefte\u00e5 g\u00e5r det ocks\u00e5 redan att se ett tydligt trendbrott \u2013 befolkningen har b\u00f6rjat v\u00e4xa och det \u00e4r stor efterfr\u00e5gan p\u00e5 de nya bost\u00e4der som byggs i staden. Det \u00e5terst\u00e5r att se om trenden \u00e4r tillr\u00e4ckligt stark f\u00f6r att kommunens nya h\u00f6gre befolkningsm\u00e5l ska n\u00e5s. Det inneb\u00e4r att dagens knappt 73\u00a0000 inv\u00e5nare ska bli 90\u00a0000 fram till 2030.<\/p>\n\n\n\n \u00c4ven i Boden startas en helt ny verksamhet och 1 500 arbetstillf\u00e4llen \u00e4r mycket i en kommun med knappt 30 000 inv\u00e5nare. I \u00f6vrigt handlar det visserligen om mycket stora investeringar, men i grunden \u00e4r det en produktionsmetod som ska ers\u00e4ttas med en annan. Det \u00e4r inte sj\u00e4lvklart att arbetsplatserna blir fler n\u00e4r v\u00e4l verksamheten rullar ig\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n Norrbotten och V\u00e4sterbotten \u00e4r stora l\u00e4n med tillsammans 29 kommuner. De investeringar som nu planeras \u00e4r koncentrerade till ett begr\u00e4nsat antal kommuner. De sedan l\u00e4nge etablerade gruvkommunerna G\u00e4llivare och Kiruna. Boden, Lule\u00e5, Pite\u00e5 och Skellefte\u00e5. Det \u00e4r ocks\u00e5 rimligt att tro att de stora investeringarna kommer att p\u00e5verka Ume\u00e5, som \u00e4r den st\u00f6rsta staden i den norra halvan av landet och dessutom b\u00e5de har ett stort universitet och delar av Sveriges Lantbruksuniversitet.<\/p>\n\n\n\n Men hur resten av regionen kommer att p\u00e5verkas \u00e4r mer oklart. Tidigare erfarenheter fr\u00e5n stora investeringar i norr pekar mot att en stor del av arbetskraften h\u00e4mtas fr\u00e5n n\u00e4romr\u00e5det. Om detta skulle bli fallet \u00e4ven denna g\u00e5ng finns risken att den arbetskraftsbrist som finns i de mindre kommunerna kan f\u00f6rv\u00e4rras. En t\u00e4nkbar paradoxal effekt av de stora investeringarna \u00e4r att klyftorna inom de b\u00e5da l\u00e4nen kan komma att v\u00e4xa.<\/p>\n\n\n\n Allt som sker i norra Sverige p\u00e5verkas ocks\u00e5 av den \u00f6vergripande trenden f\u00f6r den regionala utvecklingen i Sverige \u2013 en kraftig befolkningskoncentration till i f\u00f6rsta hand Stockholmregionen och i andra hand n\u00e5gra av de st\u00f6rre st\u00e4derna.<\/p>\n\n\n\n Sj\u00e4lvklart kommer j\u00e4tteprojekten att f\u00e5 stora effekter f\u00f6r arbetsmarknaden och hela samh\u00e4llsutvecklingen. Exempelvis har regeringen nyligen meddelat att bygget av Norrbotniabanan ska fullf\u00f6ljas upp till Lule\u00e5. Till SVT bekr\u00e4ftade infrastrukturminister Tomas Eneroth att de stora investeringarna var ett av motiven f\u00f6r beslutet. Men samtidigt som det g\u00e5r att se de gynnsamma effekterna n\u00e4r det g\u00e4ller jobb och samh\u00e4llsbyggande finns det ocks\u00e5 sk\u00e4l att h\u00e5lla \u00f6gonen p\u00e5 de motverkande krafterna.<\/p>\n\n\n\n Ska man ers\u00e4tta kolet vid framst\u00e4llning av st\u00e5l med v\u00e4tgas s\u00e5 kr\u00e4vs det elektricitet, enorma m\u00e4ngder av elektricitet. Att tillverka batterier \u00e4r ocks\u00e5 en mycket elintensiv verksamhet. Tillg\u00e5ngen till stora m\u00e4ngder f\u00f6rnyelsebar el var ett starkt motiv n\u00e4r Northvolt Skellefte\u00e5 som platsen f\u00f6r sin stora batterifabrik.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r n\u00e4rvarande anv\u00e4nds det omkring 12 terrawattimmar (TWh) el i Norrbotten och V\u00e4sterbotten. Det \u00e4r r\u00e4tt mycket i f\u00f6rh\u00e5llande till elanv\u00e4ndningen i hela landet, men s\u00e5 ligger ocks\u00e5 m\u00e5nga energikr\u00e4vande industrier i de b\u00e5da l\u00e4nen. L\u00e4gger man till den f\u00f6rv\u00e4ntade elanv\u00e4ndningen fr\u00e5n de fyra st\u00f6rsta industriprojekten i norr tar elanv\u00e4ndningen ett skutt upp till n\u00e4ra 100 TWh \u00e5rligen. Jo, ni l\u00e4ste r\u00e4tt. Nu finns det en buffert. I dagsl\u00e4get skickas \u00e5rligen cirka 20 TWh ut fr\u00e5n regionen, fr\u00e4mst s\u00f6derut. N\u00e4r Region Norrbotten f\u00f6rra \u00e5ret sl\u00e4ppte en rapport d\u00e4r slutsatsen var att s\u00f6dra Sverige i framtiden inte kan r\u00e4kna med elleveranser fr\u00e5n norra Sverige orsakade det oro inom n\u00e4ringslivet i landets s\u00f6dra halva.<\/p>\n\n\n\n G\u00e5r det att f\u00e5 tag p\u00e5 ytterligare omkring 70 TWh el i norra Sverige?<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n G\u00e5r det att f\u00e5 tag p\u00e5 ytterligare omkring 70 TWh el i norra Sverige? Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s tekniskt m\u00f6jligt men kr\u00e4ver stora insatser. Under senare \u00e5r \u00e4r det fr\u00e4mst den landbaserade vindkraften som har gett ett tillskott av f\u00f6rnyelsebar el. \u00c4ven med ett antagande om att den snabba tekniska utvecklingen p\u00e5 vindkraftomr\u00e5det forts\u00e4tter kommer det att kr\u00e4vas 3000 till 4000 vindkraftverk f\u00f6r att t\u00e4cka det \u00f6kade elbehovet. N\u00e4r jag fr\u00e5gade Svenska kraftn\u00e4t om vilka insatser som kr\u00e4vs f\u00f6r att eln\u00e4tet ska klara den \u00f6kade belastningen fick jag en l\u00e5ng lista till svar. Myndigheten kommer att \u00f6ka investeringstakten fr\u00e5n 2,5 miljarder till 10 miljarder kronor om \u00e5ret. F\u00f6r att minska behovet av nya elledningar pekar Svenska kraftn\u00e4t p\u00e5 m\u00f6jligheten av att producera v\u00e4tgas till de nya industrierna i anslutning till havsbaserade vindkraftparker och skicka den till kunderna via pipelines. Myndigheten ser sm\u00e5 m\u00f6jligheter att t\u00e4cka det v\u00e4xande elbehovet genom import fr\u00e5n grannl\u00e4nderna, \u00e4ven d\u00e4r planeras projekt som \u00f6kar elanv\u00e4ndningen.<\/p>\n\n\n\n Den snabba utbyggnaden av vindkraften har lett till markkonflikter. Samebyar ser i m\u00e5nga fall vindkraften som ett st\u00f6rande intr\u00e5ng i betesmarkerna, som l\u00e4ggs ovanp\u00e5 de verksamheter som sedan tidigare begr\u00e4nsar renn\u00e4ringens utrymme. \u00c4ven bland lokalbefolkningen finns i vissa omr\u00e5den ett starkt motst\u00e5nd b\u00e5de utifr\u00e5n de st\u00f6rningar vindkraften utg\u00f6r och f\u00f6r att nyttan f\u00f6r lokalsamh\u00e4llet \u00e4r begr\u00e4nsad. P\u00e5 senare \u00e5r har tv\u00e5 kommunala folkomr\u00f6stningar genomf\u00f6rts kring vindkraftsutbyggnaden (Sorsele och Malung-S\u00e4len). I b\u00e5da fallen blev utfallet ett knappt \u00f6vertag f\u00f6r nej-sidan. Det \u00e4r rimligt att tro att en vindkraftutbyggnad i upptrappat tempo kommer att leda till sk\u00e4rpta konflikter n\u00e4r vindkraftparker krockar med andra intressen.<\/p>\n\n\n\n Elektrifieringen av samh\u00e4llet kr\u00e4ver stora m\u00e4ngder metaller. Batterifabriken i Skellefte\u00e5 ger en antydan om hur stora metallbehoven \u00e4r. Av f\u00f6retagets ans\u00f6kan om milj\u00f6tillst\u00e5nd framg\u00e5r att det handlar om m\u00e5nga tusen ton av en rad \u00e4mnen. F\u00f6r att f\u00e5 grepp om hur stora m\u00e4ngder det handlar om g\u00e5r det att j\u00e4mf\u00f6ra med v\u00e4rldsproduktionen (2019). N\u00e4r det g\u00e4ller mangan och koppar handlar det inte ens om en tusendel av v\u00e4rldsproduktionen, men f\u00f6r nickel stiger andelen rej\u00e4lt till 2,4 procent, f\u00f6r kobolt och grafit r\u00f6r det sig om ungef\u00e4r fem procent och n\u00e4r det g\u00e4ller litium kommer fabriken i Skellefte\u00e5 att beh\u00f6va drygt tio procent av produktionen i v\u00e4rlden. Bara i Europa kommer det enligt de planer som finns idag att finnas 28 batterifabriker i slutet av detta \u00e5rtionde.<\/p>\n\n\n\n Det kommer hela tiden nya prognoser f\u00f6r metallanv\u00e4ndningen i sp\u00e5ren p\u00e5 omst\u00e4llningen till f\u00f6rnyelsebar energi och elektrifieringen av bilar och andra fordon. Den gemensamma n\u00e4mnaren \u00e4r att kurvorna pekar brant upp\u00e5t. V\u00e4rldsbankens senaste prognos h\u00f6r till de mer \u00e5terh\u00e5llsamma (\u201dMinerals for climate action\u201d). Den pekar mot att efterfr\u00e5gan p\u00e5 de typiska batteri\u00e4mnena kobolt, grafit och litium kommer att \u00f6ka med mellan 400 och 500 procent fram till mitten av \u00e5rhundradet. F\u00f6r indium, som bland annat anv\u00e4nds i solpaneler, f\u00f6rv\u00e4ntas mer \u00e4n en tredubbling.<\/p>\n\n\n\n Den f\u00f6rv\u00e4ntade galopperande metallanv\u00e4ndningen m\u00e4rks \u00e4ven inom den svenska gruvbranschen. Det tydligaste exemplet \u00e4r australiska gruvbolaget Talga Resources planer p\u00e5 en storskalig utvinning av grafit utanf\u00f6r Vittangi. Projektet b\u00f6rjade i liten skala. Bolaget ville s\u00e5ga ut en mindre m\u00e4ngd grafit f\u00f6r att producera grafen, ett material som v\u00e4ntas f\u00e5 en rad olika anv\u00e4ndningsomr\u00e5den i framtiden. N\u00e4r batteriboomen tog fart \u00e4ndrades planerna. Nu skulle 100 000 ton \u00e5rligen brytas i ett dagbrott. I Lule\u00e5 planerades bolaget f\u00f6r en industrianl\u00e4ggning d\u00e4r grafiten skulle vidaref\u00f6r\u00e4dlas f\u00f6r batteribranschens behov. Men innan verksamheten ens startat har planerna ut\u00f6kats kraftigt. Nu vill Talga bryta ytterligare 500 000 ton p\u00e5 tre andra platser. I sommar har ett prospekteringsprogram dragits ig\u00e5ng l\u00e4ngs den 15 kilometer l\u00e5nga fyndigheten. F\u00f6rhoppningen \u00e4r att flerdubbla mineraltillg\u00e5ngen till 200 miljoner ton.<\/p>\n\n\n\n Kring dessa planer har det uppst\u00e5tt en konflikt. Den sameby som \u00e4r verksam i omr\u00e5det \u00e4r redan h\u00e5rt tr\u00e4ngd av andra intr\u00e5ng och Naturskyddsf\u00f6reningen pekar p\u00e5 riskerna med en omfattande gruvverksamhet i n\u00e4rheten av den naturskyddade Torne\u00e4lven.<\/p>\n\n\n\n Kopparpriset ligger p\u00e5 rekordniv\u00e5er och kan komma att stiga ytterligare till f\u00f6ljd av den \u00f6kade efterfr\u00e5gan i sp\u00e5ren p\u00e5 elektrifieringen. Just nu finns det planer p\u00e5 nio nya koppargruvor fr\u00e5n Stekenjokk i s\u00f6dra V\u00e4sterbotten till Viscaria norr om Kiruna. \u00c4ven de kontroversiella planerna p\u00e5 en stor nickelgruva i R\u00f6nnb\u00e4cken i fj\u00e4llv\u00e4rlden utanf\u00f6r T\u00e4rnaby har f\u00e5tt nytt liv.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rutom de lokala milj\u00f6problem och markkonflikter som gruvor kan orsaka finns det en till komplikation med den \u00f6kade efterfr\u00e5gan p\u00e5 metaller. Gruvor och metallframst\u00e4llning orsakar stora koldioxidutsl\u00e4pp. Det har gjorts insatser f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen inom den svenska gruvbranschen. Ett exempel \u00e4r att Boliden bedriver f\u00f6rs\u00f6k med att delvis k\u00f6ra truckarna som fraktar malmen upp ur Aitikgruvan p\u00e5 el. Det g\u00e5r att se att utsl\u00e4ppen per producerat ton malm har minskat. Men samtidigt har produktionen i gruvorna \u00f6kat. Det g\u00f6r att de totala utsl\u00e4ppen fr\u00e5n gruvindustrin i Sverige har \u00f6kat fr\u00e5n ungef\u00e4r 800 000 ton CO2 2008 till n\u00e4r 1,2 miljoner ton 2019.<\/p>\n\n\n\n Satsningarna skulle i sig orsaka koldioxidutsl\u00e4pp p\u00e5 drygt 26 miljoner ton under de n\u00e4rmaste 20 \u00e5ren.<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n Detta \u00e4r en del av ett mycket st\u00f6rre utsl\u00e4ppsproblem som \u00e4r kopplat till de stora investeringar som planeras i norr. Tv\u00e5 svenska forskare har i en rapport tittat p\u00e5 hur stora utsl\u00e4pp investeringar orsakar (\u201dH\u00e5llbara investeringar Hur mycket gr\u00f6n omst\u00e4llning har vi (inte) r\u00e5d med?\u201d Eva Alfredsson, Mikael Malmaeus). Skillnaderna mellan olika slags investeringar \u00e4r naturligtvis stora, men som en tumregel kommer forskarna fram till att 30 ton koldioxid per investerad miljon \u00e4r ett rimligt v\u00e4rde. Om man utifr\u00e5n detta resultat \u00e5ter tittar p\u00e5 de investeringar p\u00e5 880 miljarder kronor som planeras i Norrbotten och V\u00e4sterbotten s\u00e5 \u00e4r det l\u00e4tt att se problemet. Satsningarna skulle i sig orsaka koldioxidutsl\u00e4pp p\u00e5 drygt 26 miljoner ton under de n\u00e4rmaste 20 \u00e5ren. Det \u00e4r runt h\u00e4lften av de \u00e5rliga utsl\u00e4ppen inom Sverige och skulle inneb\u00e4ra en rej\u00e4l knuff upp\u00e5t f\u00f6r utsl\u00e4ppen i de b\u00e5da nordliga l\u00e4nen under de kommande \u00e5rtiondena, n\u00e4r det som skulle beh\u00f6vas \u00e4r en stor utsl\u00e4ppsminskning.<\/p>\n\n\n\n Till synes \u00e4r detta ett Moment22. \u00c5 ena sidan beh\u00f6vs stora investeringar f\u00f6r att st\u00e4lla om st\u00e5lindustrin och f\u00f6r att ers\u00e4tta de fossila br\u00e4nslena i bilar med eldrift. Men samtidigt orsakar investeringarna i sig s\u00e5 stora utsl\u00e4pp att detta hotar m\u00f6jligheterna att n\u00e5 klimatm\u00e5len.<\/p>\n\n\n\n Riktigt s\u00e5 illa beh\u00f6ver det inte vara. N\u00e4r det g\u00e4ller samh\u00e4lleliga fr\u00e5gor \u00e4r v\u00e4gvalen m\u00e5nga. Det g\u00e5r naturligtvis att minska resurs-, energi- och investeringsbehoven om satsningarna kombineras med en effektiv hush\u00e5llning.<\/p>\n\n\n\n G\u00e5r det att bygga mindre och l\u00e4ttare bilar, som inte kr\u00e4ver s\u00e5 stora batterier? G\u00e5r det att klara transporterna med f\u00e4rre bilar? G\u00e5r det att bygga mer med tr\u00e4? Finns det byggen som kanske inte \u00e4r helt n\u00f6dv\u00e4ndiga? Det \u00e4r n\u00e5gra av de fr\u00e5gor som det g\u00e5r att st\u00e4lla om man vill hitta en mer resurssn\u00e5l v\u00e4g fram\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 samma s\u00e4tt g\u00e5r det att hitta se t\u00e4nkbara v\u00e4gar som s\u00e4krar en mer allsidig regional utveckling i sp\u00e5ren p\u00e5 stora investeringarna. De m\u00f6jligheter och det behov av en betydligt st\u00f6rre lokal livsmedelsproduktion i norr som visas i den av Barents Press producerade boken \u201dKliMat \u2013 P\u00e5 jakt efter den h\u00e5llbara maten\u201d \u00e4r bara ett exempel p\u00e5 detta.<\/p>\n\n\n\n De investeringar som planeras i norra Sverige kommer att leda till stora f\u00f6r\u00e4ndringar inom hela regionen. Mitt i den entusiasm som de har v\u00e4ckt kan det vara nyttigt att ocks\u00e5 se komplikationerna med denna utveckling.<\/p>\n\n\n\n Om f\u00f6rfattaren: ”Upp emot 3 000 nya jobb och omfattande investeringar till Malmf\u00e4lten.” Gruvbolaget LKAB:s pressmeddelande fr\u00e5n den \u00e5ttonde december 2020 \u00e4r tydligt. Malmf\u00e4lten \u00e4r inte l\u00e4ngre lika med avflyttning och nedmontering. Malmf\u00e4lten har framtiden f\u00f6r sig, enligt LKAB och m\u00e5nga andra. Men kan den l\u00e5ngsiktiga trenden v\u00e4ndas, kommer elen att r\u00e4cka till? Arne M\u00fcller vrider p\u00e5… Forts\u00e4tt l\u00e4sa Elst\u00e5l<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7"}],"collection":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":332,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/7\/revisions\/332"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2021\/09\/bp-arkiv-04-1024x683.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2021\/09\/bp-arkiv-14-1024x681.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n
\n\n\n\n
Arne M\u00fcller<\/em>, \u00e4r en frilansjournalist och f\u00f6rfattare baserad i Ume\u00e5, som bland annat bevakar utvecklingen inom den svenska gruvindustrin ur ett milj\u00f6perspektiv. Han har tidigare utkommit med bland andra b\u00f6ckerna Smutsiga miljarder, Stockholm st\u00e4derna och resten <\/em>samt KliMat – P\u00e5 jakt efter den h\u00e5llbara maten<\/em>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"