{"id":43,"date":"2021-09-05T15:40:32","date_gmt":"2021-09-05T13:40:32","guid":{"rendered":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/?page_id=43"},"modified":"2021-10-04T16:36:24","modified_gmt":"2021-10-04T14:36:24","slug":"det-vackra-berget-kaunisvaara","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/det-vackra-berget-kaunisvaara\/","title":{"rendered":"Det vackra berget &#8211; Kaunisvaara!"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"has-text-align-left\"><em>Text: Mikael Niemi, f\u00f6rfattare bosatt i Pajala<br>Ljud: Sverige Radio<\/em> (i samr\u00e5d med SR)<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-audio\"><audio controls src=\"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2021\/09\/p1_tankarfordagen_20210608_0625_60be0284.mp3\" loop><\/audio><\/figure>\n\n\n\n<p>N\u00e4r jag var barn fanns ett litet kommunistiskt parti i min hemby Pajala. Det var f\u00f6r femtio \u00e5r sen, l\u00e5ngt upp i Norrbotten. Vi hade h\u00f6g arbetsl\u00f6shet och det k\u00e4ndes som om alla m\u00e5ste flytta \u2013 \u201dSiste man sl\u00e4cker lyset\u201d hette det. N\u00e4r det blev valr\u00f6relse ville partiet f\u00f6rst\u00e5s locka v\u00e4ljare. De hade ont om pengar, s\u00e5 de drog stenciler f\u00f6r hand p\u00e5 en gammal vevapparat som luktade t-sprit och delade ut i postl\u00e5dorna. Texten l\u00f6d:<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Vi kommunister kr\u00e4ver: \u00d6ppna gruvan i Kaunisvaara.<\/h4>\n\n\n\n<p>Jag minns det d\u00e4r f\u00f6r att det var s\u00e5 komiskt. Det var som om ett annat parti skulle skrivit:<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\"><strong>Vi kristdemokrater kr\u00e4ver: Jesu \u00e5terkomst till jorden.<\/strong><\/h4>\n\n\n\n<p>Som norrbottnisk unge f\u00f6rstod jag att ingen i v\u00e4rlden brydde sig om en Kaunisvaaragruva. Hela samh\u00e4llet f\u00f6r\u00e4ndrades \u00e5t ett annat h\u00e5ll. Under min uppv\u00e4xt s\u00e5g jag hur fyrtio starka skogsarbetare ersattes av en tatuerad 25-\u00e5ring i t-tr\u00f6ja och h\u00f6rlurar i hytten p\u00e5 en sk\u00f6rdare. Jag s\u00e5g de sista timmerstockarna flottas p\u00e5 Torne\u00e4lven, jag s\u00e5g familjejordbruken i hela Tornedalen l\u00e4ggas ner och mejerierna st\u00e4ngas. Mina kompisar flyttade, gick h\u00f6gskola eller fick jobb s\u00f6der\u00f6ver och kom bara tillbaka till f\u00f6r\u00e4ldrarnas begravningar. \u00d6ppna gruvan i Kaunisvaara, jo tjenare!<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e5nga \u00e5r passerade, och en dag kom n\u00e5gra Kanadensare och sa: Vi ska \u00f6ppna gruvan i Kaunisvaara. Och s\u00e5 gjorde dom det. Och de gick i konkurs men gruvan \u00e5teruppstod som genom ett bibliskt under n\u00e4r pitebon Anders Sundstr\u00f6m svingade trollstaven, och idag \u00e4r gruvan en blomstrande arbetsplats.<\/p>\n\n\n\n<p>Och h\u00e4r st\u00e5r jag idag som norrbottning sextio \u00e5r senare, och allt jag l\u00e4rt mig \u00e4r fel. Jag som trodde att jag en dag skulle sl\u00e4cka lyset. V\u00e5r h\u00f6ga arbetsl\u00f6shet finns inte l\u00e4ngre. Villorna \u00e4r inte l\u00e4ngre billigast i landet. Det flyttar upp barnfamiljer. Nu \u00e4r det vi i norr som beh\u00f6ver arbetskraft i tusental. H\u00e4r ska tillverkas fossilfritt st\u00e5l och j\u00e4rnsvamp. Det byggs en kolossal batterifabrik till v\u00e5ra elbilar. Det planeras v\u00e4tgastorn s\u00e5 h\u00f6ga att milit\u00e4rplanen f\u00e5r flyga i zick-zack. Flyttv\u00e5gen ska g\u00e5 norrut, kanske \u00e4r det de utflyttades barnbarn som ska \u00e5terv\u00e4nda? Och vi som lagt ner v\u00e5ra byskolor och BB-avdelningar och polisstationer och sm\u00e5butiker, nu g\u00e4ller det att t\u00e4nka om!<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-pullquote\"><blockquote><p>Det byggs en kolossal batterifabrik till v\u00e5ra elbilar. Det planeras v\u00e4tgastorn s\u00e5 h\u00f6ga att milit\u00e4rplanen f\u00e5r flyga i zick-zack.<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n<p>Man ska nog inte g\u00e5 omkring och flina f\u00f6r mycket \u00e5t dr\u00f6mmare. En dag kan de f\u00e5 r\u00e4tt, undret kan ske. Och nu har svenska spr\u00e5ket f\u00e5tt ett ord f\u00f6r det h\u00e4r: Kaunisvaara.<\/p>\n\n\n\n<p>Som f\u00f6rfattare ska jag sluta gn\u00e4lla. I st\u00e4llet skaffar jag mig en gammal stencilapparat och skriver:<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Vi f\u00f6rfattare kr\u00e4ver: L\u00e4s b\u00f6cker!<\/h4>\n\n\n\n<p>Eller n\u00e5got annat lika v\u00e4rldsfr\u00e5nv\u00e4nt och dj\u00e4rvt. Och s\u00e5 vevar jag ut stenciler och stoppar i postl\u00e5dor. Och n\u00e4r folk skakar p\u00e5 huvudet s\u00e4ger jag bara: Kaunisvaara.<\/p>\n\n\n\n<p>Sedan st\u00e4ller jag ut apparaten s\u00e5 vem som helst kan anv\u00e4nda den.<\/p>\n\n\n\n<p>&#8211; Fred i mellan\u00f6stern. Dawit Isaak sl\u00e4pps fri. F\u00f6rnybar energi i hela v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n<p>Kaunisvaara!<\/p>\n\n\n\n<hr class=\"wp-block-separator\"\/>\n\n\n\n<p><em>Om f\u00f6rfattaren:<br>Mikael Niemi debuterade 1988 med diktsamlingen&nbsp;N\u00e4sblod under h\u00f6gm\u00e4ssan. Sedan dess har han skrivit b\u00e5de lyrik, prosa och dramatik. Det stora genombrottet kom \u00e5r 2000 med&nbsp;Popul\u00e4rmusik fr\u00e5n Vittula,&nbsp;som tilldelades det \u00e5rets Augustpris i sk\u00f6nlitteratur.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>(Reds anm. Denna text publicerades ursprungligen i ljudform i P1s T<a href=\"https:\/\/sverigesradio.se\/avsnitt\/1725567\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">ankar f\u00f6r dagen<\/a>)<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Text: Mikael Niemi, f\u00f6rfattare bosatt i PajalaLjud: Sverige Radio (i samr\u00e5d med SR) N\u00e4r jag var barn fanns ett litet kommunistiskt parti i min hemby Pajala. Det var f\u00f6r femtio \u00e5r sen, l\u00e5ngt upp i Norrbotten. Vi hade h\u00f6g arbetsl\u00f6shet och det k\u00e4ndes som om alla m\u00e5ste flytta \u2013 \u201dSiste man sl\u00e4cker lyset\u201d hette det.&hellip; <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/det-vackra-berget-kaunisvaara\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Det vackra berget &#8211; Kaunisvaara!<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/43"}],"collection":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=43"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/43\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":342,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/43\/revisions\/342"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=43"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}