{"id":164,"date":"2021-09-21T21:17:30","date_gmt":"2021-09-21T19:17:30","guid":{"rendered":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/?page_id=164"},"modified":"2021-09-30T14:08:15","modified_gmt":"2021-09-30T12:08:15","slug":"muskel-talamod-overlevnads-resurser","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/muskel-talamod-overlevnads-resurser\/","title":{"rendered":"Muskel-, t\u00e5lamod-, \u00f6verlevnads-, resurser"},"content":{"rendered":"\n

Text: Tim Andersson Rask, redakt\u00f6r bosatt i Herrljunga
Bild: Simon Eliasson, fotograf bosatt i Lule\u00e5<\/em><\/p>\n\n\n\n

David V\u00e4yrynen v\u00e4xte upp utanf\u00f6r G\u00e4llivare i Hakkas. David beskrivs som knallr\u00f6d av Arbetarbladet<\/a>, hans diktning \u00e4r k\u00e4rv, okonstlad och vacker. <\/h4>\n\n\n\n
\n\n\n\n

Vad betyder ordet resurser f\u00f6r dig?<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n

\u201dJag t\u00e4nker p\u00e5 resurser som ett uttryck som anv\u00e4nds, kanske lite exklusivt i Norr- och V\u00e4sterbotten. Som att man ska skryta lite, \u201djo men h\u00e4r finns resurser\u201d och s\u00e5 sl\u00e5r man p\u00e5 sin pl\u00e5nbok eller p\u00e5 armen. Att h\u00e4r finns pengar eller muskler. \u00c4ven om det \u00e4r ett f\u00f6r stort ord f\u00f6r det. Man har ju aldrig flera miljoner, man plockar fram en 500 hundring ur pl\u00e5nboken och s\u00e4ger \u00e4nd\u00e5 \u201dh\u00e4r finns resurser\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Resurs betyder s\u00e5 mycket olika, i Malmf\u00e4lten har det funnits resurser, i muskler, i t\u00e5lamod, i \u00f6verlevnad, dessa resurser har anv\u00e4nts f\u00f6r att utvinna naturresurser.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r brytningen i Malmf\u00e4lten drog ig\u00e5ng p\u00e5 allvar var det inte l\u00e4tt, det var inte n\u00e5gon dans p\u00e5 rosor, m\u00e5nga fick slita hund f\u00f6r ganska d\u00e5liga levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden. Ditlovade f\u00f6r en b\u00e4ttre l\u00f6n, hur mycket skall man avl\u00f6na n\u00e5gon som riskerar livet? Det kr\u00e4vde ju att m\u00e4nniskorna riskerade livet, slet hund. Det man inte r\u00e4knade med n\u00e4r man b\u00f6rjade var den teknologiska utvecklingen. Facket s\u00e5g det som sin huvuduppgift att k\u00e4mpa f\u00f6r b\u00e4ttre villkor, men man s\u00e5g inte 100 \u00e5r fram\u00e5t, hur den h\u00e4r brytningen har blivit ett monster. Man f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 det som man sj\u00e4lv upplevde att man var v\u00e4rd, den levnadsstandard som borgerligheten hade. S\u00e5klart ledde brytningen till konflikter med samerna, kollar man p\u00e5 gamla kartor \u00f6ver samernas flyttleder ser man att praktiskt taget varenda en \u00e4r kapad. Man hade ju en framtidstro, ett enormt j\u00e4vlaranamma, en dr\u00f6m om en f\u00f6rdelning av v\u00e4lst\u00e5ndet, men som bara delvis har realiserats.”<\/p>\n\n\n\n

Hur ska samh\u00e4llet balansera de stora resursuttagen mot en svikande samh\u00e4llsservice?<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n

”Po Tidholm har n\u00e5gon g\u00e5ng uttryckt det som att Sverige behandlat Norrland som en koloni, men det h\u00e5ller jag inte med om, inte p\u00e5 samma s\u00e4tt som Kongo eller andra kolonier. Vi har ju haft ett utbyte, vi har varit en del av projektet Sverige. Vi har f\u00e5tt ta del av samh\u00e4llsutbyggnaden av skolor, badhus och v\u00e4gar i v\u00e5ra samh\u00e4llen. Sen p\u00e5 60-talet f\u00f6r\u00e4ndrades glesbygdspolitiken, redan p\u00e5 60-talet skickade Jokkmokk in en skrivelse till Vattenfall och staten med budskapet \u201dl\u00e4mna oss inte i sticket\u201d efter att etableringen av vattenkraften var genomf\u00f6rd. Jokkmokk blev ju l\u00e4mnat i sticket som m\u00e5nga andra kommuner.<\/p>\n\n\n\n

Vi har varit en del av projektet Sverige<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n

Jag tycker att framtidsperspektivet \u00e4r viktigast n\u00e4r det g\u00e4ller fr\u00e5gor som etableringen av Kallak, den som har mest r\u00e4tt till marken \u00e4r den som behandlar den b\u00e4st. Men i v\u00e5rt kapitalistiska system \u00e4r \u00e4gandet s\u00e5 starkt uppbundet att jag som mark\u00e4gare kan g\u00f6ra n\u00e4stan vad jag vill med marken. Men jag \u00e4r d\u00f6dlig, det \u00e4r inte marken. Om jag lyckas f\u00f6rst\u00f6ra min mark p\u00e5 mina 75 \u00e5r har jag ju f\u00f6rst\u00f6rt f\u00f6r m\u00e5nga fler \u00e4n mig sj\u00e4lv. Staten f\u00f6rs\u00f6ker balansera genom skatteutj\u00e4mningssystem, men det \u00e4r inte enbart pengar som beh\u00f6vs. Inte subventioner eller anslag. Vi beh\u00f6ver hj\u00e4lpa glesbygdskommuner p\u00e5 andra s\u00e4tt. Jokkmokk kommun beh\u00f6ver l\u00e4rare, bist\u00e5ndshandl\u00e4ggare och sjuksk\u00f6terskor och arbetstillf\u00e4llen. Vi i V\u00e4nsterpartiet har diskuterat fastighetsskatten, som har st\u00e4rkt norsk glesbygdspolitik. Det kanske \u00e4r dags att b\u00f6rja titta p\u00e5 det \u00e4ven h\u00e4r.”<\/p>\n\n\n\n

\"\"
David V\u00e4yrynen<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Kan Malmf\u00e4lten existera utan gruvorna?<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n

”Folk verkar inte intresserade av att bo i Malmf\u00e4lten utan gruvn\u00e4ring. Inte s\u00e5 som samh\u00e4llet \u00e4r organiserat nu. Opinionen \u00e4r nog starkt f\u00f6r gruvn\u00e4ringen, LKAB har ju kunnat genomf\u00f6ra nedmonteringen av Malmberget relativt friktionsfritt. Det har ju varit ganska bekv\u00e4mt f\u00f6r LKAB, att de sv\u00e5raste diskussionerna har handlat om ekonomiska fr\u00e5gor. Bortsett fr\u00e5n dem, har man egentligen inte haft n\u00e5gon vidare diskussion om det \u00e4r r\u00e4tt att demontera Malmberget.<\/p>\n\n\n\n

Det beror m\u00f6jligtvis p\u00e5 att det handlar om en otroligt ensidig arbetsmarknad. Otroligt m\u00e5nga m\u00e4nniskor \u00e4r beroende av LKAB och m\u00e5nga trivs med att jobba f\u00f6r LKAB. Man problematiserar inte sin yrkesroll, utan ser den enbart som positiv. \u201dMitt jobb som gruvarbetare sk\u00e4nker v\u00e4lst\u00e5nd till Sverige\u201d. Nu p\u00e5g\u00e5r en diskussion som borde p\u00e5b\u00f6rjats f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan, om huruvida det \u00e4r \u00f6verhuvudtaget \u00e4r m\u00f6jligt att forts\u00e4tta s\u00e5 som vi g\u00f6r, sett till hur planeten m\u00e5r. Men Malmberget \u00e4r bara en stad, det finns miljontals st\u00e4der i v\u00e4rlden. Ibland f\u00f6rsvinner vissa av dem. Jag f\u00f6rst\u00e5r k\u00e4nslan f\u00f6r sin uppv\u00e4xtplats, det gamla Malmberget, men skall vi forts\u00e4tta leva som vi g\u00f6r hade det f\u00f6rmodligen inte g\u00e5tt att g\u00f6ra p\u00e5 annat s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

I G\u00e4llivare, Sveriges tredje st\u00f6rsta kommun finns n\u00e4stan ingen matproduktion<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n

Min st\u00f6rsta fr\u00e5ga \u00e4r, ska vi forts\u00e4tta att leva p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet? I G\u00e4llivare, Sveriges tredje st\u00f6rsta kommun, finns n\u00e4stan ingen matproduktion. Det finns ett slakteri. S\u00e5 sent som p\u00e5 80-talet hj\u00e4lpte jag till att plocka potatis, om \u00e4n hj\u00e4lpligt, hemma i sl\u00e4kten V\u00e4yrynens potatisland, men s\u00e5dant finns inte kvar. De flesta har slutat med hemmaodlingar, just in time-t\u00e4nket har ju slagit undan benen f\u00f6r det lokalodlade. Monokulturer bidrar till att vi sakta men s\u00e4kert dr\u00e4nerar planeten och vad marken m\u00e4ktar med. F\u00f6r att vi sj\u00e4lva ska kunna f\u00e5 den h\u00e4r potatisen, som vi f\u00f6r 15 \u00e5r sedan kunde odla sj\u00e4lv. Det handlar naturligtvis om delvis om politiska beslut. Inom EU har det som blivit att vissa l\u00e4nder inte ska h\u00e5lla p\u00e5 med matproduktion. Vissa l\u00e4nder ska st\u00e5 f\u00f6r den produktionen, och sedan ska det skeppas tv\u00e4rs \u00f6ver jorden.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r matkultur h\u00e5ller p\u00e5 att gl\u00f6mmas bort, mina f\u00f6r\u00e4ldrar f\u00f6dda p\u00e5 40-talet \u00e4ter ju n\u00e5got helt annat \u00e4n 90-talister 00-talare. Den norrbottniska matkulturen och f\u00f6rm\u00e5gan att leva av v\u00e5ra naturresurser f\u00f6rsvinner.<\/p>\n\n\n\n

Vad hade h\u00e4nt om vi hade f\u00e5tt ta del av rikedomarna, genom exempelvis en fastighetsskatt p\u00e5 Vit\u00e5forsgruvan? Kommunerna hade varit snuskigt rika. Mer eller mindre helt utan arbetskostnad hade till exempel Jokkmokk f\u00e5tt in massa pengar p\u00e5 att s\u00e4lja energi.<\/p>\n\n\n\n

Ska G\u00e4llivare forts\u00e4tta existera efter att malmen tar slut? D\u00e5 m\u00e5ste man upparbeta fler alternativa verksamheter, f\u00f6r att attrahera arbetskraft. N\u00e4ringslivet g\u00f6r tafatta f\u00f6rs\u00f6k, men det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6r\u00e4ndra bilden. G\u00e4llivare \u00e4r inte Stockholm, h\u00e4r finns inte den d\u00e4r gemensamma ber\u00e4ttelsen om hur viktig den d\u00e4r enskilda kaf\u00e9\u00e4garen \u00e4r. Eller PR-byr\u00e5n eller turistf\u00f6retaget. Det finns inte det numer\u00e4ra underlaget f\u00f6r att st\u00e4rka upp ett s\u00e5dant narrativ. Gruvornas betydelse \u00e4r f\u00f6r stark. Det \u00e4r sv\u00e5rt att rekrytera, LKAB tar all arbetskraft. Det blir sv\u00e5rt att v\u00e4xa. I Stockholmsomr\u00e5det l\u00e4ser 80 procent ett teoretiskt inriktat program p\u00e5 gymnasiet, i Malmf\u00e4lten \u00e4r det n\u00e4stan det motsatta. Hur m\u00e5nga fr\u00e5n samh\u00e4llsvetarprogrammet kommer tillbaka? M\u00f6jligen l\u00e4ser de n\u00e5got tekniskt och kommer tillbaka till gruvan. Men allt som oftast inte.<\/p>\n\n\n\n

Det b\u00e4sta du kan f\u00e5 \u00e4r en halloumiburgare eller lite vegok\u00f6tt p\u00e5 pizzan<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6r ett par \u00e5r sedan var jag p\u00e5 n\u00e5gon konferens om gr\u00f6n matproduktion. Det h\u00e4r och det d\u00e4r ska n\u00e4ringslivet satsa p\u00e5. Vad blev det av det av i G\u00e4llivare? Inte ett dugg. Det b\u00e4sta du kan f\u00e5 \u00e4r en halloumiburgare eller lite vegok\u00f6tt p\u00e5 pizzerian. Den syns inte i den vardagliga konsumtionen, den d\u00e4r gr\u00f6na omst\u00e4llningen som n\u00e4ringslivet snackar om. Den finns inte i G\u00e4llivare. Gruvan kanske beh\u00f6ver krackelera f\u00f6r att det ska f\u00e5 komma fram.<\/p>\n\n\n\n

Med \u00f6kad inflyttning, behov av \u00f6kad l\u00e4rare, det kanske \u00e4r d\u00e5 diversifieringen kommer ig\u00e5ng? Just nu ser jag inte mycket av det. Allt kommer tillbaka till resurserna, till malmen, kopparn och skogen.”<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Text: Tim Andersson Rask, redakt\u00f6r bosatt i HerrljungaBild: Simon Eliasson, fotograf bosatt i Lule\u00e5 David V\u00e4yrynen v\u00e4xte upp utanf\u00f6r G\u00e4llivare i Hakkas. David beskrivs som knallr\u00f6d av Arbetarbladet, hans diktning \u00e4r k\u00e4rv, okonstlad och vacker. Vad betyder ordet resurser f\u00f6r dig? \u201dJag t\u00e4nker p\u00e5 resurser som ett uttryck som anv\u00e4nds, kanske lite exklusivt i Norr-… Forts\u00e4tt l\u00e4sa Muskel-, t\u00e5lamod-, \u00f6verlevnads-, resurser<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/164"}],"collection":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=164"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/164\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":323,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/164\/revisions\/323"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/resurser\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=164"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}