Inom f\u00e4ltet f\u00f6r samh\u00e4llsplanering talar man i dag inte helt olikt om de tre delarna ekologisk, ekonomisk och social h\u00e5llbarhet. Om det tidigare ans\u00e5gs vara viktigt med en mer j\u00e4mn balans mellan de tre, har den ekologiska aspekten blivit ett tydligare krav i v\u00e5r nutid.<\/p>\n\n\n\n
Erika Sandow \u00e4r docent i kulturgeografi vid Ume\u00e5 universitet d\u00e4r hon ocks\u00e5 undervisar. N\u00e4r hon utbildar framtida samh\u00e4llsplanerare pratar hon om milj\u00f6m\u00e5l, men \u00e4ven social h\u00e5llbarhet.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Synen p\u00e5 h\u00e5llbarhet har utvecklats i och med att man i dag ser p\u00e5 h\u00e5llbarhetsbegreppet som att man m\u00e5ste st\u00e4lla om till en gr\u00f6n ekonomi. Allt vi g\u00f6r m\u00e5ste rymmas inom ekosystemets gr\u00e4nser, s\u00e4ger Erika Sandow.<\/p>\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-content\/uploads\/sites\/12\/2022\/10\/Erika-Sandow.jpeg\")
Hon f\u00f6rklarar det<\/strong> som att den ekologiska faktorn \u00e4r kravet, ekonomin verktyget och den sociala aspekten nyckeln f\u00f6r att lyckas. Just social h\u00e5llbarhet \u00e4r n\u00e5got Erika Sandow intresserat sig s\u00e4rskilt f\u00f6r. Hon har framf\u00f6rallt studerat m\u00e4nniskors pendlingsm\u00f6nster och hur dessa p\u00e5verkar deras relationer och vardag.<\/p>\n\n\n\n \u2013 N\u00e4r vi tar politiska beslut m\u00e5ste vi se till individen som p\u00e5verkas. F\u00f6r mig \u00e4r social h\u00e5llbarhet att vi alla har en fungerande vardag, att alla kan leva ett gott liv och har en god livsmilj\u00f6 d\u00e4r vi kan k\u00e4nna oss delaktiga och trygga oavsett var vi bor.<\/p>\n\n\n\n En del i detta \u00e4r j\u00e4mst\u00e4lldhetsperspektivet, som numera \u00e4r en integrerad del i den svenska samh\u00e4llsplaneringen. Sverige har blivit internationellt uppm\u00e4rksammat f\u00f6r s\u00e5 kallad j\u00e4mst\u00e4lld sn\u00f6r\u00f6jning i Karlskoga, och Ume\u00e5 kommun lyfter g\u00e4rna exemplet p\u00e5 renoveringen av ett parkeringshus i slutet av nittiotalet som genomf\u00f6rdes efter en j\u00e4mst\u00e4lldhetsanalys. Man f\u00f6rb\u00e4ttrade skyltningen, skapade ljusare entr\u00e9er, s\u00e4krare g\u00e5ngbanor och bytte till genomskinliga d\u00f6rrar. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt lyckades man \u00f6ka tryggheten, tillg\u00e4ngligheten och bel\u00e4ggningsgraden i parkeringshuset.<\/p>\n\n\n\n Att politisk, ekonomisk och social<\/strong> j\u00e4mst\u00e4lldhet bidrar till alla dimensioner av h\u00e5llbar utveckling bel\u00e4ggs regelbundet och \u00e4r ocks\u00e5 ett av m\u00e5len i h\u00e5llbarhetsplanen Agenda 2030 som Sverige tillsammans med FN:s medlemsl\u00e4nder antog 2015.<\/p>\n\n\n\n Ytterligare ett samh\u00e4llsfenomen som p\u00e5verkar den sociala h\u00e5llbarheten \u00e4r pendling. I sin doktorsavhandling \u201dOn the road: Social aspects of commuting long distances to work\u201d fr\u00e5n 2011,visade Sandow bland annat att l\u00e5ngdistanspendling kan missgynna j\u00e4mst\u00e4lldheten i en heterorelation om det \u00e4r mannen som pendlar. Pendlingen kunde leda till att traditionella k\u00f6nsroller reproducerades och f\u00f6rst\u00e4rktes b\u00e5de p\u00e5 arbetsmarknaden och i hush\u00e5llen. Om det var kvinnan som pendlade fick det dock motsatt effekt p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldheten. Men oavsett k\u00f6n s\u00e5 var antalet par som skiljde sig eller separerade st\u00f6rre bland pendlarna \u00e4n dem som inte pendlade. P\u00e5 detta omr\u00e5de har Sandow sedan dess gjort ett flertal studier om pendlingsm\u00f6nster och dess sociala effekter.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Vi vet att den st\u00f6rsta pendlingen sker i och kring v\u00e5ra tre storstadsregioner, d\u00e4r har man de l\u00e4ngsta restiderna och det kan f\u00f6r m\u00e5nga leda till att du upplever att din arbetsresa \u00e4r stressig. Det p\u00e5verkar din vardag, din h\u00e4lsa \u2013 och d\u00e5 \u00e4r det inte socialt h\u00e5llbart.<\/p>\n\n\n Och ett mer h\u00e5llbart vardagspussel lockar. Statistik fr\u00e5n SCB visar att det sedan 2017 finns en ned\u00e5tg\u00e5ende trend n\u00e4r det g\u00e4ller inflyttning till storst\u00e4derna. Pandemi\u00e5ret 2020 var inflyttningsgraden till och med l\u00e4gre \u00e4n under IT-kraschen 2000. I lite st\u00f6rre st\u00e4der utanf\u00f6r storstadsregionerna \u00f6kar inflyttningen, och i mindre st\u00e4der minskar utflyttningen. I Ume\u00e5 har det inte flyttat ut fler \u00e4n det flyttat in sedan 2014. S\u00e4rskilt barnfamiljer \u00e4r en bidragande faktor.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Man vill att barnen ska ha en annan uppv\u00e4xtmilj\u00f6 och att vardagen ska fungera b\u00e4ttre. N\u00e4r du bor i en medelstor stad eller mindre t\u00e4tort kan du ha n\u00e4rhet till de flesta saker, som handling och fritidsaktiviteter, som du l\u00e4tt kan ta dig till genom att g\u00e5 och eller cykla, s\u00e4ger Erika Sandow.<\/p>\n\n\n\n Som alla treenigheter<\/strong> \u00e4r ingen del sj\u00e4lvst\u00e4ndig fr\u00e5n de andra. Ju b\u00e4ttre vi blir p\u00e5 att komma underfund med vad som g\u00f6r v\u00e5r vardag behaglig s\u00e5 att vi m\u00e5r bra, v\u00e5r milj\u00f6 starkare s\u00e5 att klimatet gynnas och ekonomin mer effektiv s\u00e5 vi f\u00e5r mer f\u00f6r pengarna \u2013 desto sk\u00f6nare, starkare och anv\u00e4ndbart blir v\u00e5rt samh\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n Kanske tittar Vitruvius ned p\u00e5 oss nu och t\u00e4nker \u201dVad var det jag sa\u201d.<\/p>\n\n\n\n Av Linn\u00e9a K Gustafson<\/strong><\/p>\n Ekologisk, ekonomisk och social h\u00e5llbarhet i fokus n\u00e4r Sveriges st\u00e4der utvecklas. Kulturgeografen Erika Sandow: \u201dAllt vi g\u00f6r m\u00e5ste rymmas inom ekosystemets gr\u00e4nser\u201d<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":2742,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[2,16],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/493"}],"collection":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=493"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/493\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2838,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/493\/revisions\/2838"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2742"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=493"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=493"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=493"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-content\/uploads\/sites\/12\/2022\/10\/29345-1.jpg\")