{"id":403,"date":"2022-10-13T14:06:37","date_gmt":"2022-10-13T12:06:37","guid":{"rendered":""},"modified":"2022-10-13T14:15:18","modified_gmt":"2022-10-13T12:15:18","slug":"rovaniemi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/2022\/10\/13\/rovaniemi\/","title":{"rendered":"Rovaniemi \u2013 staden som tvingades b\u00f6rja om p\u00e5 nytt"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"
Alvar Aaltos stadsplan.<\/em> K\u00e4lla: Rovaniemis offentliga konstverk.<\/a><\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Arkitekten Alvar Aaltos stadsplan utgick fr\u00e5n en stad i ruiner men hade h\u00f6ga ambitioner i modernismens anda. Idag k\u00e4nnetecknas dock den en g\u00e5ng moderna stadsbilden av betong, bilar och en brokig skara byggnader.<\/p>\n\n\n\n

N<\/span>\u00e4r tyskarna retirerade fr\u00e5n Rovaniemi oktober 1944 under Lapplandskriget l\u00e4mnade de bara 49 byggnader efter sig. Resten f\u00f6rst\u00f6rdes n\u00e4r tyskarna anv\u00e4nde den br\u00e4nda jordens taktik. 2022 finns bara 15 av dessa 49 byggnader kvar.<\/p>\n\n\n\n

Den v\u00e4rldsk\u00e4nda arkitekten Alvar Aalto fick uppdraget att g\u00f6ra en stadsplan ur askorna, utav de ensamma skorstenarna och de kvarvarande gatorna. \u00c4ven med Aaltos plan f\u00f6r staden, vilket fick formen av ett renhuvud, och hans ledande hand tycks Rovaniemi idag mer av en samling byggnader \u00e4n en sammanh\u00e4ngande stadsk\u00e4rna.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Rovaniemi i f\u00f6r\u00f6delse efter Lapplandskriget. Foto: Lt. Kim Borg (CC-0).<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n
\n
\"\"
Foto: Iiro Kerkel\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Vad finns kvar idag?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Under 60-talet drogs Finlands riksv\u00e4g 4 precis bredvid stadens centrum och har sedan dess varit ett begr\u00e4nsande element f\u00f6r all stadsplanering. Den gamla j\u00e4rnv\u00e4gsstationen vid riksv\u00e4gen \u00e4r en av de femton byggnader som \u00f6verlevde tyskarnas \u00f6del\u00e4ggelse av staden. Huset har varit tomt sedan 2016 d\u00e5 Rovaniemis konstskola flyttade ur lokalerna.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Centrum<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Foto: Iiro Kerkel\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Rovaniemis centrum saknar gr\u00f6nomr\u00e5den och dagens byggnader l\u00e4mnar inte mycket utrymme f\u00f6r sm\u00e5 gr\u00f6nomr\u00e5den heller. M\u00e4ngden betong och antalet parkeringsplatser f\u00f6rv\u00e5nar m\u00e5nga. Om det finns en r\u00f6d tr\u00e5d i stadsk\u00e4rnan s\u00e5 \u00e4r det anv\u00e4ndandet av r\u00f6tt tegel.

Lorditorget, som fick sitt nya namn efter Finlands historiska seger i Eurovision Song Contest 2006, \u00e4r kanske det gr\u00e5a centrumet mest koncentrerat gr\u00e5a plats. Julgranarna ser malplacerade ut under oktober, \u00e4ven i jultomtens hemstad, men f\u00f6rhoppningsvis ska sn\u00f6n snart t\u00e4cka grenarna och f\u00e5 tr\u00e4den att passa b\u00e4ttre in i stadsbilden.<\/p>\n\n\n\n

J\u00e4tk\u00e4nkynttil\u00e4<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Foto: Iiro Kerkel\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

\u00c4ven om J\u00e4tk\u00e4nkynttil\u00e4-bron bara funnits i Rovaniemi de senaste 33 \u00e5ren har det redan blivit ett av de mest igenk\u00e4nningsbara landm\u00e4rkena i staden. Den 320 meter l\u00e5nga bron kopplar samman tv\u00e5 sidor av staden som delas av Kemijoki-\u00e4lven.<\/p>\n\n\n\n

Keskuskentt\u00e4<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Foto: Iiro Kerkel\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

N\u00e4r fotbollsarenan Keskuskentt\u00e4 vann Finlandiapriset f\u00f6r arkitektur 2016 spelade den lokala klubben RoPS i Veikkausliiga vilket \u00e4r Finlands h\u00f6gsta fotbollsliga. Trots utm\u00e4rkelsen har arenan kritiserats f\u00f6r dess begr\u00e4nsade funktionalitet, bl\u00e5siga sittplatser och stora prislapp. P\u00e5 grund av problem, b\u00e5de p\u00e5 och av fotbollsplanen, har RoPS idag trillat ned till finska tredjeligan.

\u00c4ven fast arenan inte anv\u00e4nds till mycket har Keskuskentt\u00e4 fortfarande rollen som renens \u00f6ga i Aaltos stadsplan d\u00e4r Rovaniemi skulle formas som ett renhuvud.<\/p>\n\n\n\n

Stadsbiblioteket<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Foto: Iiro Kerkel\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Stadsbiblioteket \u00e4r en av de byggnader som ritades av Alvar Aalto. Numera st\u00e5r byggnaden mellan stadshuset (designad av Alvars fru Elissa Aalto) och Lappia-huset, hem till Rovaniemis teater, vilket var den sista byggnaden som b\u00e5de ritades av Alvar Aalto och som han s\u00e5g avslutas under sin livstid.<\/p>\n\n\n\n

Nya byggnader<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Foto: Iiro Kerkel\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

F\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r konstant i Rovaniemis centrum d\u00e4r gamla byggnader rivs eller renoveras medan nya reser sig runtom staden. Kampen mellan det gamla och nya \u00e4r konstant.<\/p>\n\n\n\n

Kauppayhti\u00f6<\/strong><\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Foto: Iiro Kerkel\u00e4<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Kauppayhti\u00f6 \u00e4r numera mest k\u00e4nt f\u00f6r burgarna och pizzorna som serveras i restaurangerna p\u00e5 gatuplan. Byggnaden verkar inkl\u00e4md i staden av den konstanta byggnadskonstruktionen runtomkring. Huset \u00e4r i behov av renovering och tiden f\u00e5r visa om huset kommer skyddas p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt f\u00f6r framtiden.<\/p>\n\n\n\n

Rovaniemis stadsarkitekt Sipi Hintsanen intervjuades f\u00f6r detta reportage.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Text och foto av Iiro Kerkel\u00e4
\u00d6vers\u00e4ttning av Daniel Nord<\/strong><\/p>\n

Categories<\/span>Arkitektur<\/a> Reportage<\/a><\/div>
Tags<\/div>feature<\/a><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Arkitekten Alvar Aaltos stadsplan utgick fr\u00e5n en stad i ruiner men hade h\u00f6ga ambitioner. Idag k\u00e4nnetecknas dock stadsbilden mest av betong, bilar och en brokig skara byggnader.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":2818,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[2,16],"tags":[18],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/403"}],"collection":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=403"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/403\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2857,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/403\/revisions\/2857"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2818"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=403"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=403"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=403"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}