Kizji \u00e4r en liten \u00f6, t\u00e4ckt av ett lager kolschiffer. Denna \u201dsvartjord p\u00e5 Kizji\u201d, \u201dnorrl\u00e4ndska antracit\u201d eller shungit, drog till sig hantverkare. \u201dOrmstenen\u201d anv\u00e4ndes till att m\u00e5la artilleripj\u00e4ser och f\u00f6r att behandla sjukdomar. Det ans\u00e5gs att den \u00e5tergav m\u00e4nniskan hennes ungdom. Under f\u00f6rra h\u00e4lften av 1600-talet grundades den f\u00f6rsta fabriken i omr\u00e5det bortom Onega. Bruket startades av k\u00f6pmannen Semjon Gavrilov fr\u00e5n Novgorod. Mot slutet av 1600-talet fanns det fem mindre gjutj\u00e4rn- och j\u00e4rnbruk i byarna Kizji och Sjunga.<\/p>\n\n\n\n
Bos\u00e4ttningen hade ocks\u00e5<\/strong> kunnat bli beryktad p\u00e5 grund av sina knivar. De unika knivarna fr\u00e5n Kizji, som praktiskt taget aldrig rostade eller blev sl\u00f6a, s\u00e5lde som sm\u00f6r p\u00e5 marknaden i Tichvin. Men de lokala b\u00f6nderna var avoga alla f\u00f6rs\u00f6k till industriell tillverkning. Det gick s\u00e5 l\u00e5ng att de gjorde uppror. I st\u00e4llet blev det tv\u00e5 kyrkor och ett klocktorn byggda i tr\u00e4 som kom att g\u00f6ra en av de 1369 \u00f6arna i Onega ber\u00f6md.<\/p>\n\n\n\n D\u00e4r finns Kristi F\u00f6rklaringskyrkan. Uppf\u00f6rd f\u00f6r tre \u00e5rhundraden sedan. En f\u00f6r oss ok\u00e4nd m\u00e4stare timrade en kyrka med 22 kupoler p\u00e5 platsen d\u00e4r en annan \u00e4ldre kyrka en g\u00e5ng st\u00e5tt, f\u00f6re det att den brunnit ner efter ett blixtnedslag. Legenden ber\u00e4ttar att det inte finns en enda spik i den 37 meter h\u00f6ga byggnaden. Men trots att timmerkyrkan \u00e4r byggd enligt de ryska timmerm\u00e4nnens kanon f\u00f6rekommer det trots allt spik i byggnaden, uppe i kupolerna. De 22 kupolerna reser sig 38 meter \u00f6ver marken och speglar sig i Onegas vatten.<\/p>\n\n\n Ytterligare en mycket<\/strong> gammal kyrka p\u00e5 \u00f6n, Jungfru Maria Beskydd, utg\u00f6r ett eko av Kizjis st\u00f6rsta sev\u00e4rdhet. De uts\u00f6kta och eleganta proportionerna och kupolerna med sina genombrutna kronor kompletterar den storslagna Kristi F\u00f6rklaringskyrkan.<\/p>\n\n\n\n Ett arkitektoniskt eko av kyrkorna \u00e5terfinns i en tredje byggnad, n\u00e4mligen det toppiga klocktornet. Byggnaden \u00e4ndrades p\u00e5 1800-talet, \u201dp\u00e5 grund av dess \u00e5lder\u201d. I 60 \u00e5r stod klocktornet tyst. Fr\u00e5n 1929 var det f\u00f6rbjudet med klockringning. F\u00f6rst 1989 kunde alla 12 klockorna ljuda igen, nio gamla och tre nygjutna.<\/p>\n\n\n\n Kyrkan Jungfrun Maria Beskydd liksom kompletterar Kristi F\u00f6rklaringskyrkan, upprepar den som ett s\u00e4reget arkitektoniskt eko.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n Som arkitektoniskt minnesm\u00e4rke<\/strong> kom Kizji att uppm\u00e4rksammas av specialister vid mitten av 1800-talet. Kizji \u00e4r idag ett utomhusmuseum. 68 byggnader fr\u00e5n hela Karelen har samlats i Kizji. Bland annat finns h\u00e4r en av Rysslands allra \u00e4ldsta tr\u00e4kyrkor, Lazarus Uppst\u00e5ndelsekyrka fr\u00e5n 1500-talet. Kizji blev museum 1966, och senare \u00e4ven en utomhusskola. Fr\u00e5n maj till september kommer skolelever och studenter till \u00f6n f\u00f6r att studera etnografi.<\/p>\n\n\n\n Den centrala byggnaden i utst\u00e4llningen p\u00e5 Kizji \u00e4r kyrkan Jungfrun Maria Beskydd, som \u00e4r ett storartat minnesm\u00e4rke \u00f6ver rysk tr\u00e4arkitektur, uppf\u00f6rd av f\u00f6r oss namnl\u00f6sa byggherrar vid slutet av 1600-talet. Kyrkobygget slutf\u00f6rdes dock \u00e5r 1764, d\u00e5 fick byggnaden sitt slutliga utseende som vi kan beundra idag. Den tillkom ett halvsekel senare \u00e4n \u00f6ns huvudkyrka, Kristi F\u00f6rklaringskyrkan. F\u00f6r att den nya kyrkan helt skulle motsvara huvudkyrkan, inte kontrastera mot dess prakt men samtidigt inte heller framst\u00e5 som blek mot bakgrund av den, best\u00e4mde sig byggarna f\u00f6r att g\u00f6ra ett \u201deko\u201d av den. Kyrkan Jungfrun Maria Beskydd liksom kompletterar Kristi F\u00f6rklaringskyrkan, upprepar den som ett s\u00e4reget arkitektoniskt eko.<\/p>\n\n\n\n Enligt s\u00e4gnen skulle tsar Peter den f\u00f6rste ha varit den arkitekt som ritade kyrkans planl\u00f6sning. Han ska ha seglat f\u00f6rbi \u00f6n, sett det f\u00e4llda timret, och n\u00e4r han fick h\u00f6ra om det p\u00e5b\u00f6rjade bygget ska han ha beordrat: \u201dM\u00e5 det s\u00e5 bli\u201d. En annan legend ber\u00e4ttar om m\u00e4staren Nestor som n\u00e4r han timrat sin kyrka kastade sin timmermansyxa i vattnet med orden \u201dAldrig ska n\u00e5got liknande f\u00e5 finnas\u201d.<\/p>\n\n\n\n Av Natalya Sidorova<\/strong><\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/barentsmagazine.com\/arkitektur\/wp-content\/uploads\/sites\/12\/2022\/10\/Kishi_church_3-1024x683.jpg\")
\n